I Aftonbladet läser jag att Jan Guillou ska invigningstala på Stockholms pridefestival i sommar. Guillou har tidigare gjort sig känd som en ganska fördomsfull person som i olika sammanhang uttalat sig negativt om homosexuella. Nu har dock styrelsen för Stockholm Pride frågat Guillou om denne vill invigningstala, och han har tackat ja. Jag tycker det är både bra och roligt.

För övrigt misstänker jag att Guillou, om än inte officiellt, har omvärderat en del av sina tidigare åsikter sedan hans egen dotter kom ut som lesbisk och ingick registrerat partnerskap med en kvinna. Det brukar nämligen ofta vara så – det är lättare att vara fördomsfull när man inte har personliga band till någon i den grupp man har fördomar om. För egentligen är homosexuella som folk är mest (fast med snyggare kläder och bättre sexliv). ;-)

PS! Fick jag bestämma skulle Dick Erixon bjudas in. Det är för få högerröster i hbt-världen. Stockholm Pride skulle må bra av lite neo-konservatism.

I en av Malmös större tidningsaffärer för en dryg timme sedan:

—Hej! Jag vill köpa senaste numret av Neo med hittar den inte i hyllan, är den redan slut?
—Vi har inte den.
—Men jag har köpt Neo här förut.
—Vi har slutat sälja den.
—Varför då?
—Vi har slutat med politiska tidningar.
—Men ni har ju Ordfront, Arena, Fokus…
—Ja, men det är mer normala tidningar.
—???
—Neo är en rasistisk tidning. De skriver nedsättande om araber. Vi tyckte inte det var passande.
—Men jag har läst båda numren av Neo och inte hittat något elakt om araber. De har skrivit lite om islamister, men det är ju inte samma sak. Ordfront har ju tidigare skrivit artiklar där de förnekat folkmord på muslimer i forna Jugoslavien, det är väl i så fall mycket värre?
—Det tycker inte vi. Jag måste hjälpa nästa kund nu…

Jag bidrar med en artikel i en bloggantologi som ges ut av Timbro nästa vecka. Det är gänget bakom Politruck.se som sammanställt boken – det vill säga Jonatan Fried, Linda Backman och Johannes Forssberg. Boken finns redan nu att läsa som pdf-fil här. Mitt bidrag heter ”Bombhögermentalitet” och publicerades ursprungligen på denna blogg den 16 april i år, i boken hittas det på sidan 93.

The last time I visited London I had a spontaneous discussion about books and authors with a woman that sat next to me in a Starbucks coffee shop. It came about because we had both been at the next-door Waterstone’s only minutes earlier and noticed each other when we queued. My guess is that she thought I was flirting, when I in fact only was curious of what books she was about to buy. Anyhow, we discussed what novelists we liked. I went through my favourites—Ian McEwan, Michael Cunningham, J. M. Coetzee, Alan Hollinghurst—and she listed hers. One author she said I had to read was Martin Amis. ”He’s the best of them all,” she said convincingly, ”probably the best British writer alive.” Since I don’t want to miss out on a good read, I returned to the bookshop the day before my return to Sweden and bought four of Amis’s novels. I have now read two of them and I begin to think that the women was either Amis’s agent, publisher, or wife, because I cannot believe that she actually likes these novels. Martin Amis’s novels suck! The two I’ve read are both about teenage boys masturbating and lolling about in London. Nothing whatsoever happens. And, just to be clear, I like lazy, masturbating young men, so my objection is not based on prudishness. But it’s really, really boring to read about it page after page after page.

I searched the Internet, and to my surprise, it seems as if Amis is a popular novelist. I don’t get it. Am I a bad reader, have I missed something significant? So, if any one of Amis’s fans read this, please send me an email and explain what exactly is so brilliant with his novels The Rachel Papers and Dead Babies. I want to know.

From an article in the Washington Post:

”Now at last, Mr. Chavez is the object of a growing backlash from leaders around Latin America—from Brazil, Peru, Colombia, Mexico and Nicaragua, among other countries. In part, the politicians are responding to foolish overreaching by Mr. Chavez, who has been busy trying to turn Bolivia into a satellite state while suggesting he has similar plans for much of the rest of the continent. Latin Americans don’t like imperialism, whether it comes from Washington or Caracas. And even leftist leaders, like those who rule in Brazil and elsewhere in South America, find it hard to imagine themselves prospering in a Venezuela-led economic bloc that includes Cuba but shuns the United States.”

I have never understood why big, proud South American nations like Brazil and Argentina have let themselves be addressed by Hugo Chávez* as if they were Venezuela’s smaller siblings. I guess the keyword is oil. Being a friend of Chávez’s pays off. But now it seems like the golden days for Chávez’s self-proclaimed continental leadership may be over—Venezuelan imperialism is finally challenged.

*A while ago, a reader emailed me and asked about the different spellings of Mr Chávez’s name. The thing is that in American English grave accents are often left out, while in British English they are used. Thus, Chavez (US) and Chávez (UK). I normally use the British spelling of words and follow the style rules recommended by Oxford University Press. However, quotations are always left unchanged, which can see the result of different spellings of the same name or word in a single blog entry.

From an article in the Sydney Morning Herald:

”Scientists believe they have finally solved one of Earth’s greatest mysteries: what caused the great extinction of life hundreds of millions of years ago.

The answer was revealed yesterday when an American team announced it had discovered the world’s biggest meteor crater almost two kilometres under the ice in Antarctica.

They say a meteor almost 50 kilometres wide caused a 500-kilometre-wide crater deep under the Wilkes Land region of Antarctica, directly south of Australia.

The massive explosion from the impact probably created the continent of Australia, forcing it to break away from the existing land mass.”

This can be the answer to why the dinosaurs together with 95% of the life on Earth suddenly were wiped out. The idea that it was due to a meteor is not new, but until now, no one has been able to point out exactly where it hit our planet.

Igår träffade jag Peter A, mannen bakom bloggen The L-Files. Vi promenerade i centrala Malmö ett par timmar och kom bland annat att diskutera det märkliga i att det juridiska ombudet för en fildelningsorganisation tvingats lämna DNA-prov till polisen i samband med att flera servrar tillhörande The Pirate Bay beslagtagits. Vi spekulerade i att det kanske fanns mer som inte kommit fram i media – att det exempelvis fanns barnpornografi eller liknande på de beslagtagna servrarna. Men idag hittar jag förklaringen på Leiph Berggrens blogg:

”Med siffrorna 259 för och 32 mot för röstade Riksdagen igenom Bodströms förslag om utökad rätt för polisen att ta DNA-prov, när frågan var uppe för beslut den 30 november förra året. Det tidigare kravet om att det misstänkta brottet måste ge minst två års fängelse togs bort.”

Jaha. Så nu kan alltså vem som helst tvingas få en träpinne med bomullstopp nerkörd i svaljet vid minsta samröre med en misstänkt dator. Var det verkligen vad de 259 riksdagsledamöterna tänkte sig när de gjorde lag av Thomas Bodströms förslag?

Från Bill Schillers ögonvittnesskildring från Moskva:

”Blod, tårgasmoln, slag, sparkar, stenar, knivar, piskor, förbannelser, skrik som ’döda alla bögar’ och ’pedofiler ut ur Ryssland’. Skäggiga kyrkans män i full mundering och äldre babushka-kvinnor som gjorde korstecknet innan de kastade sina ägg och tomater.”

Hur kan man inte älska dessa kristna aktivister som slår och sparkar? De måste verkligen ha läst in sig på kärleksbudskapet och Jesus uppmaning att söka fred och älska sin fiende. Eller inte.

Today it is exactly twenty-five years ago HIV—the virus that causes AIDS (Acquired immunodeficiency syndrome)—was discovered. Since then, more than seventy million people have been infected and about twenty-five million have died (figures vary). It is the biggest pandemic of our time, and there is still no cure. The best available method of preventing AIDS is to practise safe and responsible sex. Don’t make the same mistake so many have already made; the virus does not care about sexual orientation, age or skin colour, it will get you if you fail to protect yourself when having sex with somebody who is HIV-positive. And if you’re naïve enough to think you can tell who’s HIV-positive only by looking at him or her—think again. The fight against AIDS begins with every one of us.

Today I think of all acquaintances lost to AIDS. You are too many to list, but I remember you all.

Från professor Bo Rothsteins debattartikel i gårdagens Dagens Nyheter:

”Regeringen Persson har under sina år vid makten inte kunnat hålla tillbaka för frestelsen att inom betydande delar av forskningen utveckla vad som inte kan kallas för något annat än ett socialdemokratiskt kommissarievälde. Inom ett stort antal och för partiet politiskt särskilt känsliga områden har man etablerat en forskningspolitik som innebär att partifunktionärer och inte forskare detaljstyr forskningens inriktning.”

Som jag skrivit tidigare, då Dennis Töllborg lämnade Göteborgs universitet av samma orsak, så är den svenska forskningen allt mer öppet politiserad. Den som vill göra akademisk karriär gör bäst i att inte kritisera regeringen eller ifrågasätta socialistiska sanningar. Alla vet om detta. På universiteten växer en tystnadens kultur. Inte ens de med vänstersympatier vinner i längden på sitt åsiktsmonopol, för i slutändan är det ingen som längre tar svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på allvar. I utlandet skrattas det numera åt beställningsverk som ”bevisar” att Sverige och ”den svenska modellen” är bäst. Den svensk som vill bedriva seriös forskning inom dessa vetenskaper gör bäst i att söka sig till ett utländskt universitet.

To most Europeans moral conservatism is associated with the political Right, and appropriately so since this is a fact in most countries. But this is not the case in Sweden. Here the political Left advocates conservative morality on issues regarding sex. In fact, one might say that the ruling Social Democratic Party and their communist friends in the Left Party have taken the role organised Christianity plays in most of Europe. Study the map of Europe and you will see this. Coloured red are the morally conservative countries that do not accept adult individuals who wish to buy and sell sexual favours. It is by no means a coincident that Malta, Ireland, and Lithuania are nations with a strong and politicised church and the toughest laws against abortion and gay equality in the EU.

One of the issues Swedish moral-conservative socialists prioritise is a total ban on prostitution and promiscuity. Male sexuality is under attack on all fronts since radical feminist ideas have become state religion. Everybody who does not restrict their sex life to marriage or long-term relationships are treated as a menace to society. This manifests itself not only in the recent criminalisation of sex buyers, but also in a unique law (only Cuba has a similar law) that allows the government to imprison people suspected of promiscuity in combination with practising unsafe sex—a handy law when the police want to arrest sex workers that haven’t done anything illegal. The government hides behind the fight against AIDS, but the real reason is moral-conservative values.

ETC is a Swedish media corporation that runs entirely on government money. On its website and in its various publications, ETC pretends to be an independent voice. This is a phony. Everything that comes from this company is paid and asked for by the Swedish government. It is important to know this because ETC is about to set an enormous media stunt into action. During the FIFA World Cup of football (soccer) in Germany, which begins at the end of this week, ETC will hand out a specially made magazine targeting male sexuality and prostitution. The publication is entitled ”Enjoy the game but don’t be a pig” (downloadable pdf-file available here).

I know from emails and my website’s traffic statistics that many of my readers are Dutch, and some are British. If any of you visit the World Cup and get one of these magazines in your hand, remember that this is political propaganda paid for by the Swedish left-wing government. (If you read it, you will notice that most of the ”good guys” are Swedes while the ”bad guys” have other nationalities. In other words: classic xenophobia.)
On the last page of ETC’s anti-sex magazine, they have published a message saying that their Swedish readers have paid for their campaign in Germany. This is a lie. The truth is that the Swedish government paid ETC about 100,000 euros to do this.

My opinion is that there is nothing wrong with buying and selling sex. The body is the property of the individual. No government has any right to claim ownership of the bodies of free individuals. Therefore, it is civilised to legalise prostitution and accept the rights of individuals who wish to work in the sex-trade business. Unless the sex worker is forced to sell sexual favours, I see nothing wrong with paying him or her for sex. Selling orgasms to men is neither better nor worse than cutting their hair or give them massage. I suppose that makes me a pig in the eyes of the Swedish government. But then I prefer to be a pig than an uptight, xenophobic moral conservative.

• The US Senate rejected a constitutional amendment to ban gay marriage in a vote earlier today. Read about it here, here, and here.
• And here is one of the many reasons for the US Senate to keep up the fight against President Bush’s proposed amendment.

Markos Moulitsas of the ridiculously popular left-wing blog Daily Kos comes out as a Libertarian Democrat:

”Libertarian Dems are not hostile to government like traditional libertarians. But unlike the liberal Democrats of old times (now all but extinct), the Libertarian Dem doesn’t believe government is the solution for everything. But it sure as heck is effective in checking the power of corporations.

In other words, government can protect our liberties from those who would infringe upon them—corporations and other individuals.

So in practical terms, what does a Libertarian Dem look like? A Libertarian Dem rejects government efforts to intrude in our bedrooms and churches. A Libertarian Dem rejects government ’Big Brother’ efforts, such as the NSA spying of tens of millions of Americans. A Libertarian Dem rejects efforts to strip away rights enumerated in the Bill of Rights—from the First Amendment to the 10th. And yes, that includes the 2nd Amendment and the right to bear arms.

So far, this isn’t much different than what a traditional libertarian believes. Here is where it begins to differ (and it shouldn’t).

A Libertarian Dem believes that true liberty requires freedom of movement—we need roads and public transportation to give people freedom to travel wherever they might want. A Libertarian Dem believes that we should have the freedom to enjoy the outdoor without getting poisoned; that corporate polluters infringe on our rights and should be checked. A Libertarian Dem believes that people should have the freedom to make a living without being unduly exploited by employers. A Libertarian Dem understands that no one enjoys true liberty if they constantly fear for their lives, so strong crime and poverty prevention programs can create a safe environment for the pursuit of happiness. A Libertarian Dem gets that no one is truly free if they fear for their health, so social net programs are important to allow individuals to continue to live happily into their old age. Same with health care. And so on.

[…]

The key here isn’t universal liberty from government intrusion, but policies that maximise individual freedom, and who can protect those individual freedoms best from those who would infringe.

I am very much a Libertarian Dem, and this is exactly what my next book will be about. It’s progressivism for a new century. And that’s what this new breed of Democrat is building in the Mountain West and Virginia and Ohio.”

As if it the differences between libertarianism, classic liberalism, neoliberalism, and American versus European liberalism were not confusing enough. And, on a more serious note, why can’t government-huggers stick to socialism and stop pretend that true liberty is compatible with political interference. You cannot liberate individuals by forcing them to adapt to elitist social systems. In fairness, it’s quite simple: the smaller the government, the greater the freedom.

Gänget bakom Boyahed.com har sammanställt årets lista med de sextionio osexigaste svenskarna. Det är lite löjligt, men det är väldigt roligt också. Jag kan avslöja att det ser illa ut för killar som heter Dick. Och med tanke på hur Charlotte Perrelli ser ut på bilden så förvånar det mig att hon inte fick en bättre placering.

Louise Persson har skrivit en eminent artikel på sin blogg. Ämnet är den VM-tidning om prostitution från ETC som jag själv skrev om i tisdags. Här har jag citerat vissa delar som jag vill kommentera:

”Här vilar en bred ansats mellan varje rad på varje sida om mannens sexualitet kontra de utnyttjade och exploaterade kvinnorna (som inte kommer till tals): En underliggande syn på mannen som knullmaskin utan hämningar, ett dominant och okontrollerat djur. Mannens och kvinnans sexualitet och sexuella beteenden måste regleras och kontrolleras.”

Ja, precis så är det. Den svenska sexköpslagen vilar på samma negativa och moralistiska syn på mänsklig sexualitet som tidigare lagar mot äktenskapsbrott och abort gjorde. I synnerhet kvinnors sexualitet blev med kristendomens radikalisering under sen medeltid något som lagstiftare ansåg sig ha rätt att kontrollera. Under några decennier på 1900-talet såg det ut som om sekulariseringen skulle frigöra kvinnorna från de religiösa staternas repressiva lagar, men nu är vi på väg tillbaka till 1800-talet med den skillnaden att liknande morallagar nu legitimeras med feministiska teser. Ännu en gång låter lagstiftarna fantasiprodukter fungera som underlag när människors frihet begränsas.

”Det här kallas gärna för solidaritet, detta med att ’räddas’ men inte stödjas. Detta är en människosyn som kommit att prägla Sverige, allt starkare och genomsyrande under dessa 30 år, i politiken och i kulturen, och som man alltså vill exportera till övriga Europa. Ett läge där avvikande åsikter ignoreras eller förvrängs, där människor som inte passar i normen osynliggörs eller hånas och som med få undantag kommer till tals (helst i rollen som räddad) och en syn där kvinnor förnekas sina mest grundläggande rättigheter; nämligen rätten att förfoga över sin kropp, som förnekas med hänvisning till det underordnade väsen hon påstås vara och hennes tillhörighet till kollektiva gemenskaper och hennes påtvingade solidaritet med de finare kvinnorna. Ingen behöver därför visa horan solidaritet eller medmänsklighet.”

Ett utmärkande drag för Sverige är hur morallagar och inskränkningar i medborgarnas frihet sammanfaller med tron på den socialistiska välfärdsstaten. Med ’den svenska modellen’ och det diffusa hänvisningar till ’solidaritet och rättvisa’ kan man begå nästa vilka övergrepp som helst. Det är av denna anledning som Sverige på flera områden har en unik lagstiftning. Det gäller sexköpslagen, men också smittskyddslagens repressiva delar och förbudet att ha narkotiska preparat i blodomloppet. Staten kan i solidaritetens namn ta sig friheter som är omöjliga i andra demokratiska länder.

”Inte med ett endaste ord nämner man [ETC] en av de viktigaste orsakerna till att fattiga kvinnor i Europa hamnar i händerna på ligor som hänsynslöst utnyttjar dem, handlar om Festung Europa, att dokumentlösheten är samma sak som rättslöshet och rädsla för myndigheter.”

Att blunda för kopplingen mellan orsak och verkan är typiskt för morallagar. De bygger nämligen inte på rationalitet. Det viktiga för den svenske radikalfeministen är inte att hjälpa kvinnor i nöd utan att bevisa könsmaktsordningen. Om terrängen avviker från kartan så är det kartan som gäller.

Nu vet vi varför vissa äldre kvinnor och bögar ser yngre ut än andra. Sperma i ansiktet tar bort rynkorna bättre än andra preparat. Det skriver Aftonbladet idag. Först med att lansera en ny hudkräm baserad på sperma är ett norskt företag. Deras produkt heter ”Skin Science”. Men jag undrar varför man ska köpa denna dyra produkt när allt man behöver är en kompis som ställer upp.

From an article in this week’s The Economist:

”Sceptics and enthusiasts for the European Union are united in one thing: they do not like muddle. The Europhobes want to boil the union down to a free-trade zone. The Europhiles want it to turn into a federal state. But Jan Zielonka, an Oxford-based political scientist, thinks this is a false choice. His new book suggests that Europe should adopt a ’neo-medieval’ way of looking at itself. It should have soft borders rather than hard ones, multiple overlapping structures rather than neat tidy ones.

[…]

His shorthand for such thinking is ’Westphalian’. The treaty signed in that German province in 1648 broke the Holy Roman Empire—which was neither holy, nor Roman, nor an empire, but the kind of fuzzy political entity that Mr Zielonka likes. In its place, the treaty created a Europe of nation-states, which survived for the next three centuries. Mr Zielonka thinks that the Westphalian model is out of date and impractical.”

I believe in a federal Europe, but only if its constitution limits the power of the supranational institutions. To me one of the main arguments in favour of a European federation is similar to the so-called Europhobes’ favourite argument against it: I want to see a European Union that focus entirely on open borders, free trade, and defending common interests. But unlike most Europhobes, I see no intrinsic value in preserving the nation-states. In that sense, I agree with Mr Zielonka. In any case, we need a real debate on the future of Europe. Regardless of our attitudes towards the EU, we need to find workable solutions to the many problems our continent is facing, and when doing so we should learn from our past. Neither empires nor nation-states have worked well for us.

I have made a small change to my blog. As from now every entry will not only be labelled with the date of publication, but time as well. Most blogs label entries like this for the simple reason that it makes it easier for the readers, especially if several entries on the same subject are published on the same day. On my website, time is set to Greenwich Mean Time, which means that the time shown on each entry will be one hour behind Sweden’s time zone. I use GMT to avoid any problems when or if I decide to move my website to a server in another time zone. Last time I did a change like that, the setting to local time made the date change wrong by nearly a whole day. I guess there’s probably an easy solution to this, but I’m not an expert on programming so I prefer to keep things simple. GMT setting on the SSI is workable regardless of server location, so I stick to that.

The time shown above each entry will differ by a minute or so from the time shown in the RSS feed. The reason for this is simply that the time indication seen on the website is fixed when I save the item while the time seen in the RSS feed is fixed when the entry is in fact published. Again, there is probably some clever solution to this, but I don’t know of it and cannot see how a few seconds or minutes will make any significant difference.

I hope the adding of time will make it easier to follow my blog.

By the way, it is a 24-hour clock, so 12:00 means noon, 21:00 means nine in the evening, and 00:00 means midnight. In other words, the a.m./p.m. sign is not missing; it’s not supposed to be there.

Det finns människor som helt enkelt är så dumma att de inte ser ens de mest uppenbara självmotsägelser. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är en av dessa. I en intervju för Aftonbladets och Lunarstorms satsning Ungt val 2006 ger han sin syn på saker och ting:

”Vem är rasist?
—Någon som värderar andra utifrån etnisk tillhörighet och anser sig ha rätt att bestämma över dessa som man ser som lägre stående människor.
Är du rasist?
—Absolut inte.
Ställer du upp på att bli kallad främlingsfientlig?
—Jag håller inte med om det. Vi har nolltolerans mot benämningen av media. Ni kallar ju inte moderaterna välfärdsfientliga eller socialdemokrater för företagarfientliga.
Vad är svenskhet för dig?
—Det är till exempel det vikingarna ägnade sig åt, att resa runt och vara nyfikna på andra länder.
Men du är inte det?
—Jo, i allra högsta grad.
Men inte här i Sverige?
—Jag tror bara inte på det mångkulturella samhället, att människor från olika kulturer och bakgrund kan samsas under samma tak.”

1. Ledaren för detta ack-så-seriösa parti har tydligen missat att moderaterna regelbundet kallas välfärdsfientliga och att socialdemokraterna ständigt får kritik för att vara just företagarfientliga.

2. Killen har helt rätt definition av begreppet rasist men förstår inte att han själv enligt denna är rasist. Han vill ju bestämma över människor med annan etnisk tillhörighet. Det är liksom hela grejen med Sverigedemokraterna.

3. Om den äkta svenskheten är den önskade normen, och denna svenskhet kommer till uttryck i nyfikenhet på andra länder, varför då lägga ner så mycket energi på att bygga gränser mot andra länder? Varför rösta på ett nationalistiskt parti som skapar onödiga hinder för svenskheten?

From an article on 365gay.com:

”About 2,000 gays and their supporters marched through central Warsaw on Saturday in the first legally sanctioned Pride parade in the Polish capital. The marchers were guarded by almost as many police with more than a thousand skinheads and ultra-nationalists lining the route throwing eggs and bottles. The heavy police cordon prevented the mob from rushing the marchers and police reported few arrests. At the head of the parade in a show of solidarity with Polish LGBT leaders was Claudia Roth, the leader of Germany’s Green Party.

The city earlier this month gave its official approval for the parade. In 2004 and 2003 then Warsaw mayor Lech Kaczynski refused to grant permission for a gay pride parade in the capital. (story) Nevertheless, more than 2,500 people ignored the order and marched anyway. (story) Kaczynski is now president of Poland. Gay rights groups say they’ve suffered even more of a setback since the election victory last fall of his conservative Law and Justice party which regularly denounces homosexuality. A new coalition formed last month has also raised concerns because it includes a right-wing party, League of Polish Families. Wojciech Wierzejski, a leading member of the LPF, in a letter to Justice Minister Zbigniew Ziobro and Interior Minister Ludwik Dorn called for a criminal investigation into the ’illegal sources of financing’ of Polish gay groups. Gays are under attack in most former Soviet states. Last month police broke up a Pride march in Moscow. (story)”

One of those who marched in support of gay rights in Warsaw yesterday was the Swedish MEP Christofer Fjellner, whom you can see on the picture above. He is a member of the Moderate Party and the man I voted for in the latest election to the European Parliament. By travelling to Poland and join the demonised demonstrators, Mr Fjellner has shown that his libertarian ideal has not been smothered by the many homophobes in the conservative parliamentarian group EPP-ED. With more people like him, it will be easier for many liberal and conservative gays and lesbians to vote for parties of the political right.

weblog | web log (often blog)
noun
A web site on which an individual or group of users produces an ongoing narrative.

Jag får emellanåt kritik för att min blogg saknar kommentarfunktion. Detta har aktualiserats sedan Stefan Sanneskär publicerat ännu ett i raden av inlägg som berör detta. På sin blogg skriver han att han inte förstår hur någon kan ”framhålla Aqurettes hemsida som ett bra exempel när den i själva verket inte är någonting annat än Aqurettes personliga åsiktsplank där han kan skriva vad skit som helst och slippa kommentarer”.

Att blogga om bloggar är något som många bloggare gillar att ägna sig åt. Detta kan vara intressant, även om det ofta tycks fungera som ett sätt att tala om vilka fel andra bloggare gör. Kan man inte bemöta en bloggande kritikers argument kan man ju alltid klaga på hans val av teknisk plattform.

En av de vanligaste diskussionerna rör själva definitionen av en blogg. Somliga menar att trackback-funktion, direktlänkar och möjlighet för läsarna att kommentera är avgörande för att få kalla en blogg för blogg. Men allt detta är egentligen en fråga om smak och har ingenting med bloggandets innersta väsen att göra (ja, nu är jag djup). Syftet med en blogg är att ge uttryck för egna tankar och funderingar kring sådant som intresserar och berör. I ett demokratiskt samhälle kan exempelvis politiska bloggar fylla en mycket viktig uppgift, särskilt som partipolitiken tenderar att bli en allt mer sluten värld som egentligen bara rör en mycket liten politikerelit. Bloggosfären kan med andra ord initiera de samtal om liv, kultur och ideologi som oftast inte märks i den stora världens politiska förhandlingsspel. Detta är vad bloggande bör handla om – åsiktsförmedling bortom pragmatiken. Det andra är som sagt en fråga om smak.

Sanneskärs irritation har sin grund i en tidigare diskussion som inte har med själva bloggandet som sådant att göra. Men han framför här en kritik jag fått förut och jag vill därför skriva något kort om den. Jag tycker nämligen själv att det är kul att kommentera på andra bloggar, så jag förstår att många vill se den möjligheten även här. Det finns dock två anledningar till att den möjligheten inte finns här:

1. Den första och viktigaste är att kommentarer tar tid och kräver moderering. Att släppa kommentarerna helt fria är inte funktionellt eftersom hemsidans ägare är skyldig att rensa bort sådant som är olagligt. Med tanke på den epost jag får ibland så är jag säker på att många kommentarer skulle vara eller tangera hets mot folkgrupp.

2. Den teknik jag använder är egentligen rena stenåldern. Det finns helt enkelt ingen möjlighet att göra det möjligt att kommentera varje inlägg. Ska jag införa detta måste jag skaffa Wordpress, TypePad, Blogger eller liknande. Det är möjligt att jag kommer att göra detta framöver, men då mest för att förbättra möjligheterna till direktlänkning. Som många nog märkt så fungerar länkarna till individuella blogginlägg lite som de vill med nuvarande teknik.

Sanneskär har dock helt rätt i att denna blogg är mitt personliga åsiktsplank. Fel har han däremot när han hävdar att jag ”kan skriva vad skit som helst och slippa kommentarer”. Kommentarer får jag via epost. Även om jag sällan publicerar dem på bloggen så läser och besvarar jag alla utom de riktigt otrevliga. Så fortsätt skicka epost. Och tycker ni att jag skrivit något som är helt uppåt väggarna så be mig gärna lägga ut er kommentar på bloggen för alla att läsa.

Jag begick misstaget att åter ge mig in i en ordväxling med Stefan Sanneskär. Via epost undrade han hur stor del av ansvaret jag anser mig ha i borttagandet av länkarna till hans blogg. Eftersom jag anser man ska besvara all epost skrev jag följande:

”Jag ser att du idag skrivit på din blogg att det nu är fler som länkar till dig än tidigare. Du tycks med andra ord klara dig bra utan socialdemokraternas länkar.

Grundproblemet är att du inte förstår vad du skrivit. Att dra paralleller mellan homosexuell kärlek och sexuella övergrepp på barn och djur är oerhört kränkande, och det är en debattmetod som hatiska människor använder för att legitimera våld mot oss.

Det viktigaste för mig var att göra socialdemokraterna uppmärksamma på att missaktningen indirekt sanktionerades av dem själva genom att länka till dina föraktfulla artiklar. Den reaktion jag fått av partiledningen har bekräftat den positiva syn jag har på socialdemokratin i dessa frågor, nämligen att man tar avstånd från denna typ av argumentation. Jag tror därför inte att dina länkar kommer tillbaka på partiets hemsida.”

På detta fick jag ett snabbt svar som jag här publicerar i sin helhet. Med detta får Sanneskär kommentera på min blogg och jag sätter punkt för denna ordväxling.

”Med andra ord menar du att jag ska vara nöjd eller till och med glad över ditt handlande? Jag förstår mycket väl vad jag har skrivit och även vad jag tycker i dessa frågor. Det är snarare ditt problem att du buntar ihop mig med avskyvärda människor som t.ex tycker att våld är lösningen på ett problem. För mig är du och alla andra människor lika mycket värda. Något annat har jag aldrig påstått.

Dessa paralleller du nämner har jag inte dragit. Däremot anser jag att att all kärlek som inte är heterosexuell befinner sig på samma sluttande plan rent moraliskt. Det är inte samma sak som att jag skulle påstå att du och andra bi- eller homosexuella är mer positiva till pedofili eller tidelag än någon annan.

Därför anser jag fortfarande att du har ljugit och misslett socialdemokraterna till dessa drastiska handlingar. När jag läser ditt brev till Marita så förstår jag att någon som inte är med i debatten kan överreagera i panik. Dessvärre är det då också alltid väldigt svårt att försöka backa eftersom det ger en ännu större reaktion.

Jag tycker också att du hycklar när du berättar om din glädje över socialdemokraternas agerande. Du är ju själv moderat vilket är helt obegripligt i din situation.

Inser du att du nu också anklagar ett gäng andra bloggar för att indirekt stödja sådana åsikter som du har behäftat mig med?

Jag hoppas att du är nöjd med vad du har åstadkommit. I ditt ställe skulle jag skämmas och sova dåligt på nätterna.”

On 6 June I posted an entry about ETC’s ”Enjoy the game but don’t be a pig”-magazine, an anti-prostitution publication which they distribute during the FIFA World Cup in Germany. I then claimed that the magazine was in fact financed by the Swedish government based on information that now seems hard to verify. This does not mean that what I wrote is wrong, only that I have not been able to confirm the information given to me by my source.

Serious political bloggers live of their trustworthiness; therefore, I make failed attempts to confirm my statements public.

OK, I’m very tired after a long night of hard labour. (Yes, seriously.) That is my excuse for writing strange sentences like: ”I make failed attempts to confirm my statements public.” (See previous entry.) What I meant was that I want to acknowledge possible mistakes.

Till skillnad mot vad många radikalfeminister tror så handlar inte sexism enbart om kvinnoförtryck. Sexism är ett samlingsbegrepp för hat, förakt, diskriminering och missaktning riktat mot människor med ett visst kön – det kan gälla såväl kvinnor som män. Det är därför ingen överdrift att kalla de slagordsmålande deltagarna i SSU:s tjejkurs i Skåne för sexister. Att slakta (mörda) människor enbart för att de har en viss könstillhörighet är dessutom den allra grövsta formen av sexism.

Jag instämmer helt i dagens boktips från Mathias Janssons blogg Boksoffan. Han rekommenderar Det finns annan frukt än apelsiner av Jeanette Winterson, en roman jag läste för många år sedan men som etsat sig fast i minnet. Romanen handlar om en ung lesbisk kvinna som blir utsatt för en grym behandling av sin kristna omgivning. I ett kapitel blir hon fastbunden och misshandlad i timmar i syfte att driva djävulen (homosexualiteten) ur henne. När jag läste romanen var jag mycket aktiv i en förening som hette BHUS (Bi- och homosexuella ungdomar i Stockholm) och mötte då flera unga killar och tjejer som råkade ut för liknande behandling som kvinnan i boken. Wintersons fiktion liknar alltså verkligheten väldigt mycket.

För några år sedan gick en dramatisering av romanen som följetång på TV. Det vore inte fel att visa den repris med tanke på den svenska kristna homofobin numera exporteras som propaganda till våra grannländer utan att någon tycks reagera på det. Svenska frikyrkor som får skattefinansierade bidrag åker till Baltikum med falska fakta om att all kärlek som inte är heterosexuell på samma sluttande plan som våldtäkter på barn och djur utbredd. Åke Green gav dessa idéer ord, nazisterna gav dem politisk handling, och Lettland ger dem juridisk legitimitet.

Men hur gärna de kristna fundamentalisterna än vill blunda för verkligheten så har Gud skapat annan frukt än apelsiner.

I senaste numret av Neo skriver Annica Dahlström, professor i neurobiologi vid Göteborgs universitet, följande:

”Dessa hittills upptäckta nervcellskärnor – vilka är av sannolik betydelse för partnerpreferens och könsidentitet – anläggs under den första delen av graviditeten. Mycket tyder på att de tre kärnorna har något olika utvecklingsfönster, det vill säga utvecklas under olika perioder. Alla tre kärnorna behöver således inte samvariera. I stället uppstår det därför troligen många olika kombinationer, som influerar individens personlighet. Det finns män som upplever att de lever i kvinnokropp som kan tända på män eller kvinnor. Likaså finns det kvinnor i manskropp som kan tända på män eller kvinnor. Testosteron fortsätter ju att verka hos pojkar efter födelsen. Dessa nervcellsgrupper anses därför vara färdigutvecklade vid 3–4 års ålder. Detta innebär:

1) Att könsidentiteten finns inprogrammerad hos barn redan under småbarnsåldern.

2) Att partnerpreferensen finns långt före puberteten, men framkallas då.

3) Att homosexualitet inte är en sjukdom, utan en normalvariant av människan. Av alla män i hela världen är uppskattningsvis mellan 8 och 10 procent egentligen homosexuella, även om de har gift sig och bildat familj (samhällets tryck). Antalet lesbiska kvinnor tror man är ungefär hälften, ungefär 4–5 procent. Homosexualitet förekommer också hos alla djurarter.

4) Att homosexualitet är ett medfött personlighetsdrag som absolut inte kan påverkas av omgivningen. Endast den överlappande gruppen, de bisexuella, har möjlighet att välja. Inom denna grupp – uppskattningsvis från en tredjedel till en femtedel av populationen – återfinns de så kallade queer-individerna. Dessa queer-individer kan påverkas av omgivningen i ena eller andra riktningen, därför att deras hjärna är förprogrammerad till att känna dragning till båda könen.

De här kunskaperna om hur ospecifikt vårt egentliga kön är när man baserar uppdelningen på yttre genitalia, innebär att det blir lite onödigt och otydligt att hela tiden relatera ens partnerpreferens till det egna könet. Gayrörelsens regnbågsflagga kan sägas utomordentligt väl representera hur varierad människan är, inte bara till partnerpreferens utan även till personlighetsfacetter.”

Missa inte denna artikel, vilken på ett föredömligt sätt slår hål på myten att sexuell läggning handlar om moral. I själva verket är det precis så som jag och många av mina homosexuella vänner alltid sagt – vi föddes såhär, detta är vår natur; att förakta oss för det är inte ett dugg annorlunda än att förakta människor för en viss hudfärg.

Jag minns de TV-sända studiodiskussionerna med partiledarna dagen efter mordet på Anna Lindh. Då hette det att det politiska samtalet måste bli mer respektfullt, särskilt i valtider. Detta har LO-vänstern glömt, och iscensätter därför en fiktiv tortyr av de borgerliga partiledarna. Ännu en gång ser vi den socialistiska relativismen in action. Bara när ”offret” är en av deras egna anser socialisterna att fiktivt våld är uppmaning till tortyr.

I found this image on Jan Kallberg’s blog. It’s silly, I know, but it’s a bit funny too. Everything must not be taken seriously all the time.

Den avled hastigt och oväntat för ett par timmar sedan. Sveriges Radios Jörgen I Eriksson meddelade då att man tagit beslutet att avsluta försöket.

Bloggkrönikan föddes den 10 september förra året. Den har sedan dess kunnat höras i slutet av Lunchekot på lördagarna, då nämnde Eriksson läst upp delar i ett urval av veckan bloggartiklar. Noteras bör att nedläggningen motiveras med precis den snobbism man kan vänta av ett svenskt ”public service”-företag:

”Att hitta självständiga och fristående bloggare kan vara svårare än många tror. Bloggosfären vimlar av tyckare som redan har andra plattformar för sina idéer. Politiker bloggar för att få fler väljare, kvällstidningarna startar bloggportaler för att knyta läsarna ännu närmare sitt varumärke, journalister bloggar om sådant som inte håller för publicering i pappers- eller webbtidningen, författare bloggar för att sälja fler böcker.

[…]

Livet levs inte heller på nätet och de stora, verkligt nyskapande och kreativa tankarna hittar man inte på bloggarna. De tänks helt enkelt någon annanstans.”

Men Tidningskrönikan kommer Sveriges Radio även fortsättningsvis att sända varje dag. Samma kvällstidningar och kommersiella krafter kommer då till heders igen, med den skillnad att journalisterna och författarna som får utrymme på ledarsidorna då anses ”verkligt nyskapande och kreativa”.

In 1992, American writer Donna Tartt published her debut novel entitled The Secret History. It was a huge global success, and Miss Tartt became known not only for the novel itself but also for the enormous amount of money her publishers paid her for signing an exclusive-rights contract. Like many of my friends at the time, I read the novel. I especially enjoyed the many references to classic literature and Greek philosophy, which is rather rare in modern suspense fiction.

A couple of weeks ago, when I rearranged my bookshelves, I found the book again and decided to re-read it. Although I do not think it is as great as I remember thinking when reading it in the early 1990s, I still like the many small and quite funny dialogues referring to Plato’s teachings. Here’s one I found yesterday:

”’But how,’ said Charles, who was close to tears, ’how can you possibly justify cold-blooded murder?’
  Henry lit a cigarette. ’I prefer to think of it,’ he had said, ’as redistribution of matter.’”

Tiny things like this make reading clever novels both intriguing and interesting.

”Göran Persson, 57, statsminister.
– Jag har ett ansvarsfullt jobb. Det är jag som bestämmer. Med det är jobbigt att behöva ta beslut själv, eftersom medarbetarna inte räcker till. Ibland är jag orolig för att bli utbränd. Då är det skönt att tillbringa helgen på gården.
– Det går bra för Sverige. Det måste komma oss till del, så att vi slipper bli fattigpensionärer. Vi har ju gjort lite investeringar. En gård på 190 hektar där brorsan bygger nytt hus till oss. Det kostade 19 miljoner och vi betalar 455 000 kronor i ränta per år.
– Jag har inte råd med en borgerlig regering, tänk om de sänker Anitras pension!
Därför röstar jag på Socialdemokraterna 2006”

Med tanke på vilken stor sak Göran Persson gjorde av moderatledaren Bo Lundgrens nyköpta villa i Danderyd i förra valrörelsen så förtjänar statsministern att bli påmind om sitt herrgårdsbygge vid varje tillfälle som ges.

(Klicka på bilden för större format. Bilden hämtad från en hemsida tillhörande MUF i Uddevalla.)

Jantelagen gör sig påmind när Joel Malmqvist dissar politiska bloggar. Enligt honom är demokrati att rösta fram riksdagsledamöter som hittar lösningar och kompromisser utan att medborgarna lägger sig i. Politiskt intresserade utan riksdagsplats ska hålla käften och gömma sig i stället för att ta sig ton på internet.

Jag vet inte om Malmqvist skämtar. Det är lätt att misstänka det när kritiken mot politiskt bloggande framförs på en politisk blogg. Hursomhelst kan det vara värt att påminna honom om att ingen enda av de fri- och rättigheter som vi idag tar för givna har tillkommit genom att medborgare hållit tyst eller låtit bli att uttrycka sig i tillgängliga media. Den som önskar tysta medborgare kanske bör fundera över sin demokratisyn.

Problemet många bloggare möter är kravet på att vara så mycket mer än ett privat åsiktsplank. Det är de ofta överdrivna förväntningarna på vad bloggande kan åstadkomma som bör ifrågasättas, inte engagemanget i sig.

För övrigt tycks det som om bloggandet som fenomen inte får det politiska genomslag det fått i exempelvis USA. Jag tror det beror på att svensken i allmänhet är mindre politiskt och religiöst engagerad än amerikanen. I det amerikanska samhället står moral- och samhällsfrågor i fokus på ett helt annat sätt. Här i Sverige dominerar Malmqvists demokratisyn.

”I dag skulle man kunna ägna hela sin tid åt att bara träffa folk som har betalt för att vara politiker och aldrig ha tid att träffa vanliga väljare.”

Lennart Nilsson, socialdemokratiskt riksdagsledamot sedan 30 år, beskriver den nya demokratin och genast förstår jag varifrån Joel Malmqvist hämtat sin världsbild. Det är elitens världsbild. De invigda och upphöjda anser sig bara i teorin representera ett folk de aldrig träffar. Sverige har fått en ny adel – men den gamla adelns folkförakt är tillbaka.

Tidningen Nyliberalen röstar inför varje val fram Sveriges mest liberale riksdagskandidat. I år är valet självklart. För även om jag är medlem i ett ett annat parti, så måste jag erkänna att centerpartiets Fredrick Federley är den rikspolitiker som tydligast tagit ställning för liberala värden.

Det är fritt att rösta för alla som vill. Ni hittar omröstningen här.

Från Dick Erixons blogg:

”Denna benägenhet att förödmjuka och förminska motståndarna på ett personligt plan, tillsammans med viljan att konstruera och peka ut grupperingar – kollektiv – för att sedan göra stora konspirationsteorier om hur de håller ihop eller splittras, visar hur begränsat intellektet är hos den vänster som anser sig vara så mycket mer intellektuell än människor med frihetliga värderingar.”

From an article on the MSNBC website:

“A Pentagon document classifies homosexuality as a mental disorder, decades after mental health experts abandoned that position.

The document outlines retirement or other discharge policies for service members with physical disabilities, and in a section on defects lists homosexuality alongside mental retardation and personality disorders.

[…]

The Pentagon has a ’don’t ask, don’t tell’ policy that prohibits the military from inquiring about the sex lives of service members but requires discharges of those who openly acknowledge being gay.

The Center for the Study of Sexual Minorities in the Military, at the University of California at Santa Barbara, uncovered the document and pointed to it as further proof that the military deserves failing grades for its treatment of gays.

Nathaniel Frank, senior research fellow at the center, said, ’The policy reflects the department’s continued misunderstanding of homosexuality and makes it more difficult for gays and lesbians to access mental health services.’

The document, called a Defense Department Instruction, was condemned by medical professionals, members of Congress and other experts, including the American Psychiatric Association.

’It is disappointing that certain Department of Defense instructions include homosexuality as a ’mental disorder’ more than 30 years after the mental health community recognised that such a classification was a mistake,’ said Rep. Marty Meehan, D-Mass.

Congress members noted that other Pentagon regulations dealing with mental health do not include homosexuality on any lists of psychological disorders. And in a letter to Defense Secretary Donald H. Rumsfeld on Monday, nine lawmakers asked for a full review of all documents and policies to ensure they reflect that same standard.

’Based on scientific and medical evidence the APA declassified homosexuality as a mental disorder in 1973—a position shared by all other major health and mental health organisations based on their own review of the science,’ James H. Scully Jr., head of the psychiatric association, said in a letter to the Defense Department’s top doctor earlier this month.”

Here’s more on the same story from Associated Press’s writer Lolita C. Baldor. (Via LP Blog.)
Why fight terrorism and hunt down Osama Bin Laden when we can focus our time and energy on the queer? I mean, men having sex with each other is so much worse than men blowing each other to pieces. Right, Mr Rumsfeld?

Från en artikel i Expressen:

”TV4:s profil och meteorolog Tone Bekkestad stängs av från sin tjänst. Anledning: Publiceringen av lättklädda bilder på henne i herrtidningen Slitz.
  – Om man jobbar med ett nyhetsprogram så är trovärdigheten viktig. Det här har med programmets trovärdighet att göra, säger Kinna Bellander, aktualitetschef på TV4, till expressen.se.”

Det fanns en tid då man i Sverige skattade åt amerikanernas fixering vid sexskandaler. Numera tycks vi ha implementerat precis samma puritanska sexualmoral som sedan länge varit rådande i USA. Här är det dock inte kristen moral som legitimerar hetsjakten på alla som viker ut sig eller visar sig ha ett sexliv utöver det normala. Nej, här legitimeras moralpaniken snarare feministiska idéer som säger att den värsta synden är sexualisering och objektifiering. Jag för min del har svårt att se varför en meteorolog skulle bli mindre trovärdig bara för att han eller hon har visat naken hud i en tidning. Tone Bekkestads bilder i Slitz avslöjar för övrigt inte mer än man ser på kvinnor överallt under varma och soliga sommardagar.

For any bloodthirsty Islamist groups the choice is easy. And the people of Europe and America pay the bill. (Cartoon strip from Cox & Forkum.)

Från artikel i Aftonbladet:

”Sverige är nästan som en drog; du tror att du behöver det tills du har lyckats fly.”

Jag håller med. Med tillägget att Sverige är en dålig drog. Man får inga kickar och blir inte ens hög. Men jag gissar att det upplevs annorlunda för förbudsälskande socialdemokrater och byråkrater på statens skatteverk och kommunernas tillsynsmyndigheter.

(Via Johnny Rosengren.)

With less than three months to the Swedish general election on 17 September, the liberal-conservative opposition is still slightly ahead in the latest opinion poll by the research agency Temo, which many newspapers publish today. The four political parties that make up the opposition alliance are marked in blue, while the three parties of the governing coalition are red. The changes since Temo’s poll in May are shown in brackets.

• The Social Democratic Party – 36.8% (-1.5)
• The Moderate Party – 26.3% (-0.6)
• The Liberal Party – 9.9% (+1.2)
• The Christian Democrats – 5.6% (-0.3)
• The Centre Party – 5.8% (-0.5)
• The Green Party – 4.5% (-0.4)
• The Left Party – 5.9% (+0.5)

”Vi, en grupp engagerade svenskar, upplever med stor oro hur antipolska, protektionistiska, fördomsfulla och allmänt främlingsfientliga strömningar riktas mot våra grannar kring Östersjön. Detta kommer i en ökande takt från några av de större fackföreningarna.

Det senaste och mest störande exemplet är attacken på polska lastbilschaufförer i tv-programmet ’Drevet’, ett forum för undersökande journalistik som sänds över hela landet och till en stor publik. I programmet beskrev en ombudsman för Transportarbetarförbundet polska lastbilschaufförer omväxlande som kriminella, slavarbetare och sociala parasiter. För att göra allt etter värre så upprepades, försvarades och utvecklades påståendena ytterligare av ordföranden för Transport, Per Winberg.

Per Winberg är inte vilken fackföreningsledare som helst. Faktum är att Transportarbetarförbundet har väldigt nära band till den svenska regeringen, och det styrande socialdemokratiska partiet. De svenska arbetarfacken, så som Transport, är delar av samma ’arbetarrörelse’ som socialdemokraterna. De intima banden mellan partiet och facket manifesteras genom till exempel gemensamma kampanjcentraler och genom att ministrar deltar på fackliga möten. Facket är också den huvudsakliga finansiären av socialdemokraternas valkampanjer.”

De senaste åren har ”arbetarrörelsen” intensifierat sina främlingsfientliga aktioner. För att inte Sverige ska förknippas med LO-hetsen så ber nu ett antal liberala debattörer om ursäkt. Som vanligt noterar vi att den verkliga solidariteten kommer från höger medan självgodheten och egennyttan kommer från vänster. Skriv på du också!

Björn Pedersen skriver om den politiska idioten på sin blogg:

”Mitt bild av den politiska idioten är denna: han tror på kollektivismen, och ger rationella förklaringar till varför han tror på kollektivismen. Han motsätter sig allt det som inte är ’rättvist’. Men hans behov av rättvisa sträcker sig inte längre än hans egenintresse. Kollektivismen faller sönder i småbitar utanför rent intellektuella sammanhang, där ute i den verkliga världen.”

Jag instämmer. Den svåraste uppgiften som möter (riktiga) liberaler i Sverige är att på ett lättbegripligt, vardagligt sätt förklara att individualism faktiskt gynnar kollektivet.

Från en intervju med Fredrik Reinfeldt i julinumret av tidningen QX:

”En aktuell hbt-fråga är könsneutrala äktenskap – vilken är ditt och Moderaternas ställningstagande där?
– Partnerskapslagen är ju på sätt och vis en särlagstiftning eftersom den inte ligger på plats i äktenskapsbalken, och vi tycker att man borde få in den i en gemensam samlevnadsbalk så att den får samma juridiska status som äktenskapet. Eftersom kyrka och stat är separerade vill vi inte med lagstiftning tvinga kyrkan att göra på ett visst sätt. Vi respekterar att det är kyrkans eget beslut att fatta gällande vigselakt för homosexuella par, även om det skulle välkomnas av mig personligen.
På den här punkten lär ni väl stöta på patrull från Kristdemokraterna – hur långt är ni beredda att strida för att få till stånd denna könsneutrala samlevnadsbalk?
– Vi är naturligtvis beredda att strida för den, och skulle det visa sig att Kd har helt omöjligt att tänka sig detta är jag inte främmande för att vi får söka oss en annan majoritetsgrund. Men jag kan tänka mig att konflikten isstället kommer att handla om att Socialdemokraterna eventuellt vill tvinga kyrkan att införa homo-vigselakter, vilket jag inte vill gå med på.”

Reinfeldt gjorde bra ifrån sig i denna intervju. En moderat politik bör syfta till likabehandling av staten men som samtidigt erkänner kyrkors rätt att diskriminera. Somliga ogillar nog att jag kallar det diskriminering, men visst är det rätten att diskriminera det handlar om. Kyrkor liksom andra organisationer har rätt att själva låta utforma sina regler. Vill en församling inte viga homosexuella, odöpta eller mörkhyade så ska de får slippa det hur mycket det än svider i de individer som drabbas. Men samma sak ska gälla omvänt. De kyrkor och församlingar som idag vill med inte får viga homosexuella ska kunna göra det. Denna sista aspekt på frågan om homovigslar missar ofta den konservativa kristenheten, vilken utgår ifrån att respekt för kristendomen förutsätter just deras definition av äktenskapet. Jag menar bestämt att de har fel. Gud vill se homosexuella par vigda.

Hulk	75%
Spider-Man	70%
Superman	60%
Batman	55%
Catwoman	50%
Robin	48%
Green Lantern	45%
The Flash	40%
Supergirl	38%
Iron Man	25%
Wonder Woman	13%

According to a superhero test, I’m the Hulk. Who are you? Take the quiz and let me know.

With only a few days to the Mexican general election on 2 July, Lennart Frantzell, a US-based Swedish blogger, publishes a favourable entry on left-wing presidential candidate Andres Manuel López Obrador. There are many good things to say about Mr López Obrador, such as his tough stand on crime and willingness to form broad coalitions, but his economic and trade policies would be inimical for Mexico—a government lead by López Obrador intends to renegotiate the North America Free Trade Agreement and nationalise the oil production.

Mr López Obrador’s main argument against the NAFTA agreement is that it has not helped Mexican farmers and that it has widened the gap between rich and poor. This, however, is only partly true. The NAFTA agreement has not worked well for the Mexican farmers due to the huge subsidies to US farmers. The American protectionist farm politics is to blame for the failure of free trade of agricultural products in North America. But instead of targeting this, the root of the problem, Mr López Obrador blames ”neo-liberalism”. Nothing could be further from the truth.

Talk of the widen income gap is misleading. The overall income has increased dramatically in Mexico since the NAFTA agreement was signed and implemented in 1994. The figures show that income per capita nearly doubled the first decade of Mexican NAFTA membership. So, to say that the free-trade agreement has worked against Mexico is not correct. The income gap might be wider now, but not because of increased poverty but because some have grown richer compared with the majority. This could only be a problem if jealousy is the real issue.

Nationalisation of oil production does not help any country. Let us not forget that most OPEC-countries did not nationalise their oil until the early 1970s. Between 1950 and 1973, these countries got more than 4% richer every year—between 1973 and 2003 they got almost 1% poorer every year! To nationalise is to harm the production of oil and make the people poorer. Mr López Obrador should learn from OPEC.

One of the silliest things still is that Mr López Obrador has become the new favourite pet of the so-called progressive movement in the US. This is silly because many of the policies advocates of this movement are so fond of are in fact reactionary. Mexico was not better off before NAFTA, and would certainly not be a richer nation with massive nationalisation schemes.

The Mexican people should ignore the ”progressives” and elect a liberal, pro-trade candidate on Sunday.

The US House of Representatives will vote on a medical marijuana bill later today or tomorrow. From the Libertarian Party’s blog:

”If passed, the Hinchey-Rohrabacher Amendment to the Science-State-Justice-Commerce appropriations bill will bar federal funds from being used to the medical marijuana laws now in effect in Alaska, California, Colorado, Hawaii, Maine, Montana, Nevada, Oregon, Rhode Island, Vermont and Washington.

Everytime this amendment is offered, it seems to pick up a few more votes. To add fuel to the fire, the conservative citizens Against Government Waste just came down strongly against the federal government on the medical marijuana issue.

This amendment will be probably offered on the House floor sometime this evening or tomorrow. This is one of those issues where a lot of last minutes calls and e-mails to your legislator can make a big difference. Here’s one place you can go to contact your congressman today.”

I support the efforts to make cannabis available for pain-suffering people, but I’m a bit confused about the ”federal funds”. When did increased government funding become a libertarian issue?

From an article by Senator John McCain published on the PorkBusters’ eminent blog:

”Among the core values we Republicans share with Pres. Reagan is a passion for free market principles such as lower taxes and opposition to unnecessary government regulation; and, very importantly, belief that the government that governs best governs least. I don’t think any Reagan Republican would disagree that fiscal restraint and small government are bedrock principles of conservatives.

So why has my party, the party of small government, lately adopted the practices of our opponents who believe the bigger the government the better? I’m afraid it’s because at times we value our incumbency more than our principles. We came to office to reduce the size of government. Lately, we have increased the size of government in order to stay in office. The editors of National Review have argued—and I agree with them—that unless Republicans curb government spending by reforming the budget process, we may lose our majorities in the House and Senate. I will go one step further and say that if Republicans do not reform our budget process, we will deserve to lose our majorities.”

I like McCain’s attitude towards government. If I were an American, I would seriously consider voting for him if he runs for president.

Via Roland Poirier Martinssons blogg hittar jag till en utmärkt artikel av Expressens kulturchef Per Svensson:

”Det finns i Sverige en tendens att inte fästa något avseende vid motsättningen mellan liberaler och konservativa. De klumpas gärna ihop under beteckningen ’höger’, eller ännu hellre ’bombhöger’. Det är en dumhet som inte bara gör debatten dimmigare utan också, tror jag, gör det lättare för stereotypiserande tankefigurer av nydemokratisk eller dansk folkepartistisk sort att ta sig över tröskeln till det politiska vardagsrummet. Grumliga tankar gynnas av otydlighet. Låt oss därför nu bli tydliga: Liksom stora delar av vänstern utgår de konservativa och de högerreaktionära från kollektiva identiteter och kategorier: klassen, folket, fosterlandet, den kristna kulturen och så vidare. Den liberala utgångspunkten är en annan: individen och hennes rätt att fritt välja och skapa sitt eget liv. ’Over himself, over his own body and mind, the individual is sovereign’, som John Stuart Mill formulerade det. Det är en princip som härbärgerar oräkneliga filosofiska, moraliska och politiska dilemman och konflikter, men den gör det också ibland lätt att avgöra hur man ska förhålla sig till omvärlden.”

Poirier Martinsson skriver som en kommentar till ovanstående:

”Yes. Jag skulle såklart betona och formulera på ett annat sätt, men konflikten är viktig och ofta dold i Sverige. Det är vänstern som står för sammanblandningen. Man tjänar på den.”

Naturligtvis är det så. Vänstern blandar systematiskt samman konservatism och liberalism i syfte att vinna egna poänger på det. Jag vet inte hur många gånger jag blivit anklagad för sådant som konservativa har gjort. I dessa tider är det vanligaste att allt som den konservative George W Bush företar sig i svensk debatt tillskrivs liberalerna. Vänsteragitatorer kan eller vill helt enkelt inte se några nyanser alls.

Jag har länge anat att årets valrörelse kommer att bli smutsigare än vanligt. Idag får jag via Ali Esbatis blogg veta att en ny bok med syfte att smutskasta Fredrik Reinfeldt har kommit ut. Boken heter George W Reinfeldt och ges ut på Karneval förlag, ett företag som ägs och drivs att den kände vänsterextreme historierevisionisten Björn Eklund.

Att årets valrörelse riskerar att bli ovanligt smutsig beror naturligtvis på att borgerligheten är mer enad än någonsin och länge haft opinionen med sig. Det blir därför naturligt för särskilt den extrema vänstern att gå till angrepp mot personer. Många av dem vet nog att smutskampanjer är deras enda chans eftersom så ytterst få tilltalas av kommunismen.

Igår skrev författarna till boken en debattartikel i Expressen, kryddad med vänsterns sedvanliga konspirationsteorier (storföretag styr världen), folkförakt (vanliga människor är politiskt omedvetna) och USA-hat (amerikaner är lättlurade). De skriver:

”Moderaterna utger sig sedan partistämman 2005 för att vara ’de nya moderaterna’ och ’det nya arbetarpartiet’. Det politiska innehållet har inte förändrats avsevärt men presenterats i ny förpackning. Man kan säga att moderaterna liksom republikanerna har genomgått en politisk extreme makeover. Kommer moderaternas politiska extreme makeover att övertyga väljarna och bli lika framgångsrik som de amerikanska republikanernas?

[…]

Moderaterna kan inte hoppas på att åstadkomma samma enorma framgångar som Bush, eftersom den politiska medvetenheten är mycket hög i Sverige. Men partiet och deras inhyrda talanger på Storåkers McCann har ändå gjort goda försök, som vi analyserar i studien, och lyckats väl hittills.
  För oss som forskar och undervisar om demokrati och medier är Reinfeldts och moderaternas politiska extreme makeover, med tekniker delvis lånade från Bush, en rik och fascinerande fallstudie. Men vi är oroade för demokratins möjligheter i en tid när storföretagsamheten dominerar övertalningsindustrin och därmed kan åstadkomma de mest häpnadsväckande makeovers av sina politiska favoriter.”

Att moderaterna faktiskt radikalt lagt om stora delar av sin politik i syfte att gynna vanliga löntagare får helt enkelt inte vara sant. Det måste pratas bort, och vad bättre sätt att leda bort fokus från den riktiga politiken än att jämföra oppositionsledaren med den kanske mest föraktade politikern i världen?

Hugo Chávez och Venezuela framhålls ofta av vänsterdebattörer som ett exempel lyckad ekonomisk politik. I ett meningsutbyte på bloggen Det Progressiva USA användes Venezuelas och Chávez påstådda framgång som ett argument mot liberalism och marknadsekonomi. Jag tog mig därför lite tid att studera statistiken och se vad som verkligen hänt sedan Chávez tog makten 1998. Jag citerar mig själv:

”Venezuela har numera en bra tillväxt. Brittiska Economist Intelligence Unit förutspår en tillväxt på 8,4% i år. Men så har landet också ett skattetryck på 34%, vilket skulle anses vara nyliberalt i Sverige. Allians för Sverige har uttryckt sin vilja att sänka svenskt skattetryck till 42% och har för det blivit utmålade som ett hot mot välfärdsstaten. Nåväl. Innan vi springer iväg och kramar Chávez bör vi ta en närmare titt på vad han verkligen presterat.

Bruttonationalprodukten per capita var 5 948 dollar 2000. Tre år senare hade den sjunkit till 5 100 dollar, för att återhämta sig något till 5 294 dollar 2005. Under samma period gick den ekonomiska tillväxten kraftigt tillbaka – år 2002 med 8,88% och året efter med hela 9,20%. Budgetbalansen har varit negativ under hela Chávezs tid vid makten. 2003 visade siffrorna minus med hela 5,8%. (Bush är värre, men det är ju ingen tröst.) Vad värre är att köpkraften samtidigt minskat radikalt. Konsumentpriserna ökade med 16,21% år 2000, 12,53% 2001, 22,43% 2002, och hela 31,10% 2003. Samtidigt sänktes genomsnittslönen från 3,22 dollar i timmen 2000 till 2,11 dollar 2003. Dessutom ökade arbetslösheten från 13,9% år 2000 till hela 21,0% 2003. Detta trots att inflationen – som vår kompis Kerstin menar är ett instrument att använda i dessa sammanhang – mellan 2001 och 2005 var hela 20,6%.

Ja, just det, jag höll på att glömma – oljan stod för hela 83% av inkomsterna 2005. Och hela 67,6% av exporten går till USA – landet som Chávez säger sig vilja utmana om herraväldet på de amerikanska kontinenterna.

Jag är inte ekonom, men som lekman kan jag tycka att det vore märkligt om man inte lyckades skapa lite imponerande tillväxt efter att man under flera år dessförinnan systematiskt gjort sitt folk fattigt, arbetslöst, köpsvagt och slutligen lågavlönat.

Dessa siffror och annat kul om Venezuela hittas här.

PS! Även Sveriges socialister är duktiga på att göra människor arbetslösa – 17% är inte illa jobbat ens av en så arbetarfientlig regering som den nuvarande. Chávez gör det bättre, men Persson är hack i häl.”

Chávez är med andra ord inte fullt så framgångsrik som den svenska vänstern och han själv vill göra gällande. Att tillväxten är mycket bra ifrågasätter ingen. Men frågan är om det inte uteslutande beror på oljetillgångarna (med rekordhöga marknadspriser på råolja) och den extrema tillbakagången tidigare år.