I have made a change to the link-system. The direct links are now more compatible with the standard identification method of XML and XHTML. Most of the old direct links are still working, but they might not work with the most recent blog entries. However, the change will be an improvement and make the identification of each entry more stable. The direct link to an entry is obtained by clicking on its headline.

På bloggen Al Hamatzav kan man idag läsa en artikel om februari månads raketregn över Israel. Det mest chockerande är dock hur tyst det är om denna palestinska terrorism i svenska medier.

”För den naive, svensken hemma i folkhemmet är det absolut omöjligt att förställa sig den stress de israeliska Negev-samhällena utsätts för. Vi kan inte föreställa oss skräcken man måste känna när Red Dawn-systemet tjuter och man vet att om någon minut kan flera två meter långa, nästan 100 kilo tunga raketer fyllda med TNT slå ner var som helst i mitt närområde. I mitt hus, i mina barns dagis eller skola. På min arbetsplats.

Denna stress är en utmärkt grogrund för ökat hat, ökad misstänksamhet och från politiskt håll en hårdare linje i kriget mot terrorn. De politiker som stödde reträtten från Gaza försöker nu bevisa att reträtten inte var något misstag och att man inte har gett vika för terrorn. Men i ljuset av Gaza-reträtten står nu klart att palestinierna inte är mottagliga för Israeliska fredstrevare. De tolkas som svaghet och svaret blir ökad terror. Israel kan inte göra annat än att försvara sig tills dess att västvärlden pressar fram ett erkännande av Israel av Hamas, ett upphörande av den antisemitiska propagandan i palestinsk media och en fullständig avväpning av terrorgrupperna. Sker inte detta måste västvärlden acceptera att Israel går i fullskaligt krig med den palestinska myndigheten.”

Med artikeln följer också en incidentlista som räknar upp de rapporterade raketattackerna. Det kan vara bra att ha detta i bakhuvudet nästa gång man lyssnar till nyhets- och debattprogram som ensidigt tillskriver Israel all skuld i konflikten. Ingen demokratisk stat kan tillåta att dess medborgare lever under ständig beskjutning.

En ytterliga sak att reflektera över är att det är vi i Europa som finansierar dessa bomber. Sverige har bidragit med miljardbelopp till Palestina; pengar som i många fall gått direkt till vapenköp – vapen som riktas mot civilbefolkningen i Israel.

Tillhör du de liberaler som av principskäl inte tänker rösta på något av de borgerliga partierna i höst? Tänker du att moderaternas vandring åt vänster gör att det inte spelar någon roll om statsministern heter Persson eller Reinfeldt? I så fall bör du kanske läsa detta. Dante hade rätt – det finns trots allt nivåer i helvetet.

Via Jonas Morians blogg får jag veta att idrottsminister Bosse Ringholm startat en namninsamling mot prostitution och sexarbetare på socialdemokraternas hemsida.

Detta är ett exempel på den värsta formen av moralism. Frivillig prostitution blandas samman med slaveri och respekten för människors egna val undermineras. Prostitution kan vara ett val på samma sätt som det är ett val att bli kassör eller förskolelärare, och det är – som i Nederländerna och Tyskland – fullt möjligt för sexarbetare att organisera sig i fackföreningar och kräva bra arbetsvillkor. Detta förutsatt att sexarbete är legalt.

Alla som kan borde gå till biblioteket och beställa fram Expressen från den 2 augusti 2004. På debattsidan skriver sexarbetaren Christina Persson om konsekvenserna av svensk sexköpslag, om hur den enbart fungerar som en möjlighet för polis och sociala myndigheter att orsaka prostituerade skada. Den nya förbudslagen hjälper ingen prostituerad.

Sveriges försök att tvinga på andra EU-länder en sexköpslag var för övrigt föremål för en i Sverige nedtystad demonstration i Amsterdam i höstas. Sexarbetarnas fackförening tillsammans med representanter för flera socialistiska och liberala partier protesterade mot Sveriges krav på återkriminalisering. Man gjorde den helt riktiga kopplingen till frågan om fri abort – att det i båda fallen handlar om att värna kvinnors rätt att själva bestämma över sina kroppar. Åter höjs det krav på att staten ska bestämma vad medborgarna får göra med sina kroppar – och att staten åter ska ta sig friheten att reglera vad som är ”rätt” sexualitet. Förmodligen gick man för långt när man varnade för att Sveriges nästa krav skulle blir restriktivare abortlagstiftning, men helt osannolikt är det inte med tanke på att abortlagstiftningen är mycket restriktiv här jämfört med i Nederländerna.

Vägra vara slentrianmoralist! Skriv inte på nymoralistiska upprop mot rätten att själv bestämma över sin kropp.

Apropå Maria Carlshamres beslut att lämna Folkpartiet för Feministiskt initiativ skriver en anonym skribent följande kommentar på Sakine Madons blogg:

”Carlshamres flytt från FP till FI gör att IQ-nivån stiger i båda partierna.”

Jonas Morian har på sin blogg skrivit ett nytt inlägg om prostitution och uppmanat till debatt. Jag har precis skrivit och postat en kommentar som bemöter flera påståenden i diskussionen.

Mitt förra inlägg om prostitution har kommenterats av flera, bland annat av Wille Faler, Per Hagwall och Liberala studenter i Linköping.

Årets stora filmgala avslutades för ungefär en halvtimme sedan. Att Brokeback Mountain inte vann mer än tre statyetter var lite av en besvikelse, men inte förvånande. Vinnaren av priset för bästa film, Crash, är en värdig vinnare, även om jag när jag såg den inte tyckte att den var så bra som många kritiker hävdat. Att George Clooney vann pris för bästa manliga biroll för sin roll i Syriana var kvällens minichock. Jag ska dock inte dissa honom för hårt då jag ännu inte sett filmen. Men att Clooney – som inte någonsin spelat någon roll övertygande – skulle ha blivit värdig en Oscar är svårt att tro.

Helhetsintrycket från galan är att priserna spreds mellan fler filmer än vanligt. Klart var att ingen film var överlägsen sina konkurrenter. Förmodligen ett tecken på ett bra filmår. Dessutom gör det galan mer spännande för oss som tittar på den – det blir inte lika tröttsamt som när en viss film får pris efter pris och samma människor avtackas i tal efter tal.

Jon Stewart, som var kvällens värd, skötte sig bra och fick till några underhållande skämt emellanåt. Ett plus för årets gala är också den förbättrade hemsidan. Förra året var något av en chock i undermålig service för dem som följde galan via internet, men i år hade de skärpt till sig betydligt.

Prostitutionsfrågan berör många. Nu har även vänsteraktivisten Tora Breitholtz skrivit ett inlägg i frågan på sin blogg. Hon gillar inte min hållning, utan menar att sexköp är fel och att en legalisering skapar fler illegala bordeller. På detta skrev jag ett svar som jag skickade för publicering på hennes blogg. Jag låter posta samma kommentar här:

”Det finns något mycket motbjudande i när kvinnor från svensk elitvänster så öppet föraktar prostituerade som faktiskt kämpat sig till en legal status. Det är motbjudande dels för att denna elitvänster under täckmantel av radikal feminism pläderar för gammal, kristen moralkonservatism, men också för att de så tydligt ser ner på de kvinnor de säger sig värna. Det finns ett dolt kvinnohat i att som Tora helt kallt avvisa alla de prostituerade kvinnor som vittnat om att de själva valt sitt yrke och kräver respekt för det. För mig som gammal homoaktivist så påminner det om hur vissa bögar gärna anammar en homofob jargong för att på så sätt bli lite ’finare’ än fjollorna i glitterklänningar. Att tillhöra en utsatt grupp är alltså ingen garant för att man inte själv föraktar de egna.

De kvinnor och män som väljer att sälja sex är inte sexslavar. De sexarbetare som kämpat för legal status i Nederländerna och Tyskland är inga offer. Tvärtom är de flesta mycket starka och målmedvetna kvinnor som hellre än att låta sig tas om hand av manliga hallikar startar och driver sina egna företag. En av de största ’bordellerna’ i Nederländerna – Amsterdam Call Girls – ägs och drivs som ett kollektiv av kvinnorna själva. Jag har träffat flera av dem i olika politiska sammanhang när jag bodde och var politiskt verksam i Amsterdam. För mig gör denna erfarenhet från verkligheten som den kan te sig i ett liberalt samhälle att svenska feministers propaganda om att det inte finns några lyckliga horor känns helt absurd.

Det är fullt möjligt att vara lycklig prostituerad. På Jonas Morians blogg tipsade jag om en bok skriven av Mariska Majoor, en av grundarna till den nederländska intresseföreningen för prostituerade. Jag träffade henne vid ett tillfälle, och hon menade då bestämt att de svenska försöken att exportera sexköpslagen grundades i ett kvinnoföraktet – en idé om att kvinnor inte är förmögna att ta egna beslut utan måste vägledas av en överhet, en tanke hon liknade vid tiden då kvinnor inte ansågs kunna vara myndiga i egen person.

PS! För den som inte vet så kan jag berätta att det i de flesta länder är socialister och liberaler som kämpar för legal prostitution. Detta gör det extra bedrövligt att svensk vänster valt att gå samman med den kristna högern i denna fråga.”

Läs hela meningsutbytet här.

Om vi putsar bort alla ytligheter i alliansens borgerliga politik så kan vi under dess fasad se att det sakta men säkert kommer fram en verklig politisk vilja att förändra och styra hela samhället 90 grader höger ut. Denna allianssvängning står moderaterna för, de är styrmän i den stora alliansfärjan som ibland seglar i grumliga vatten och i bland på höga vågor. Alla andra borgerliga partier hänger med i färden, ibland båtsjuka, men för det mesta glada över att få segla på de höga vågorna för en gångs skull.

Vilket scoop! Stoppa pressarna!!! Malmöpågen Adrian Kaba, en av socialdemokraternas spinndoktorer på Motallians, har överträffat sig själv och sina bloggande kollegor denna gång. Han har avslöjat att de borgerliga partierna inte vill föra en vänsterpolitik utan har för avsikt att styra samhället i borgerlig riktning. Vem hade kunnat ana detta?

PS! Metaforerna i Kabas artikel visar på riskerna av att läsa för mycket arbetarlyrik. Göran Palms En vintersaga borde förses med varningstext.

Via Louisep.com I found this manifesto (pdf) from ICRSE, the International Committee on the Rights of Sex Workers in Europe.

I thinks it is time for the Swedish feminist movement to acknowledge their mistake in advocating an old-fashioned and prudish legislation that is harmful to the men and women in the sex trade business. Sex workers are humans too, and they should have the right to organise their business legally.

Upplyser denna vägskylt om att området är kameraövervakat eller varnar den för att Thomas Bodström är i närheten?

Svenska trafikanter kommer nu att få lära sig sex nya skyltar. Även om det varje år tillkommer ett par nya vägmärken, är sex stycken ovanligt många. Aftonbladet har därför låtit lista de nya trafikmärkena där de också förklarar vad de betyder. Wille Faler har på bloggen Libertarian in Room 101 tagit sig friheten att göra sin egen tolkning.

Via Dick Erixon’s blog I found this:

”The man who for two years led Iran’s nuclear negotiations has laid out in unprecedented detail how the regime took advantage of talks with Britain, France and Germany to forge ahead with its secret atomic program.

In a speech to a closed meeting of leading Islamic clerics and academics, Hassan Rowhani, who headed talks with the so-called EU3 until last year, revealed how Tehran played for time and tried to dupe the West after its secret nuclear program was uncovered by the Iranian opposition in 2002.

He boasted that while talks were taking place in Tehran, Iran was able to complete the installation of equipment for conversion of yellowcake—a key stage in the nuclear fuel process—at its Isfahan plant while convincing European diplomats that nothing was afoot.

’From the outset, the Americans kept telling the Europeans, ”The Iranians are lying and deceiving you and they have not told you everything”. The Europeans used to respond, ”We trust them”,’ he said.”

Read article in the Sydney Morning Herald for full story.

From an article in the Pittsburgh Post-Gazette:

”Late last year, as an international crisis was brewing over Danish cartoons of Muhammad, Muslims raised a furor in this little alpine town over a much older provocateur: Voltaire, the French champion of the 18th-century Enlightenment.

A municipal cultural center here on France’s border with Switzerland organised a reading of a 265-year-old play by Voltaire, whose writings helped lay the foundations of modern Europe’s commitment to secularism. The play, ’Fanaticism, or Mahomet the Prophet,’ uses the founder of Islam to lampoon all forms of religious frenzy and intolerance.

The production quickly stirred up passions that echoed the cartoon uproar. ’This play … constitutes an insult to the entire Muslim community,’ said a letter to the mayor of Saint-Genis-Pouilly, signed by Said Akhrouf, a French-born cafe owner of Moroccan descent and three other Islamic activists representing Muslim associations. They demanded the performance be cancelled.”

It is hardy a surprise, but it is yet another proof of the Islamist threat to free speech and democracy.

Jag är inte säker, men jag tror att den tecknade versionen av mig har gjort ännu ett framträdande (jag känner igen honom på frisyren). Denna gång besöker han en sexarbetare som verkar under knivhot. Som tecknad figur är jag lömsk och illmarig.

Det är nog vanligt att vi tänker oss en hjälte som någon som med fara för eget liv gjort något stordåd. Kanske tänker vi oss den ensamma soldaten som sprang genom kulregnet för att bistå en sårad kamrat, eller kanske på atleten som med orden ”let’s roll” initierade en revolt ombord det kapade flygplanet och med det räddade tusentals oskyldiga från den orättfärdiga död som blev hans egen.

Men det finns en annan typ av hjältar också. Det är vardagshjältarna som sällan omnämns i de stora tidningarna men vars insats kan betyda oerhört mycket. En vardagshjälte kan exempelvis vara någon som utan att vara tvungen till det, och utan att riskera så mycket som sitt liv, gör en uppoffring för andra.

Jag kom att tänka på detta när jag läste Jonas Morians blogg idag. Han skriver om hur han och andra deltar i ett medicinskt experiment med syftet att hitta ett vaccin mot HIV-relaterade sjukdomar och aids.

När jag kom ut som bög i början av 1990-talet konfronterades jag med aids för första gången. Från att ha trott att sjukdomen knappt fanns utanför Afrika och läderbarerna i San Francisco, fick jag efterhand som jag lärde känna andra homosexuella veta att flera av dem bar på viruset. Många av de äldre bögarna blev infekterade i början av epidemin – då man inte med säkerhet visste hur viruset smittade. Som tonåring fick jag således snabbt lära mig att leva med hotet om ett dödligt virus.

I slutet av 1990-talet kom de första lyckade bromsmedicinerna. Flera av minna vänner började äta ”cocktails” bestående av ibland så mycket som femton olika tabletter att svälja till varje måltid. Medicineringen hindrade viruset från att föröka sig, men bieffekterna var ofta så horribla att många helt enkelt inte stod ut och därför avbröt behandlingen.

Aids är en grym sjukdom. Den drabbar ofta de unga, snygga och sexuellt aktiva. Inte bara bland västerländska bögar, utan numera främst heterosexuella småbarnsföräldrar i Afrika och Asien. De som drabbas hårdast är de unga kvinnorna som ska ta hand om både den uppväxande generationen och sina åldrande föräldrar.

Ett vaccin mot aids skulle betyda oerhört mycket för både den lilla och stora världen. Det är därför som den förhållandevis lilla uppoffringen som Morian och andra gör är så storartad. Det är därför de är vardagshjältar.

A cartoon by Daryl Cagle, commenting on the news that a Pakistani Islamist has promised to reward whomever kills the Danish cartoonist who drew the now famous caricatures of the Prophet Muhammad.

”’Whoever has done this despicable and shameful act, he has challenged the honor of Muslims. Whoever will kill this cursed man, he will get $1 million from the association of the jewelers bazaar, 1 million rupees ($16,700) from Masjid Mohabat Khan and 500,000 rupees ($8,350) and a car from Jamia Ashrafia as a reward,’ Qureshi told about 1,000 people outside the mosque after Friday prayers.”

Read article on ABC 7 News’s website for full story.

Den som läste Marianne Björklunds artikel (ej på internet) om de nederländska lokalvalen i gårdagens DN fick en helt förljugen bild av hur regeringen ser ut. I inledningen av artikeln skriver hon:

”Varken regerande kristdemokraterna eller deras konservativa koaltionspartner vann några framgångar i tisdagens lokalval i Nederländerna. Regeringen, som också består av det mindre liberala pariet D66, anses vara anledningen till att den holländska ekonomin gått dåligt på senare tid.”

Nederländernas regering består av tre partier. Det kristdemokratiska CDA, det socialliberala D66, samt det liberala VVD. Senare i artikeln skriver hon:

”När valresultatet stod klart meddelade ledaren för Nederländernas konservativa parti, Jozias van Aartsen, att han avgår”

Björklund frångår i sin artikel helt den journalistiska principen om att tillskriva politiska partier och personer den ideologi de säger sig representera. Liberaler blir konservativa, och socialliberaler blir liberaler. Ett slarv i abetet möjligtvis, men borde man inte kunna begära av en erfaren skribent på Sveriges största tidning att hon, om osäkerhet råder, åtminstone läser vilken ideologisk beteckning partierna ger sig själva på de egna hemsidorna (se VVD och D66). Att kalla en liberal kämpe som van Aartsen för konservativ är som att kalla Göran Persson kommunist. Oförskämt och osakligt.

Jag är möjligen cynisk, men jag tror att Björklund gjorde detta medvetet. Att vilja radera ut den klassiska liberalismen genom att stämpla den som konservativ är ett knep som använts länge.

In a discussion on the democratisation of the Middle East, I ran into a popular argument among European left-wingers. In short, they argue that the United States is the real threat to peace and prosperity in the region due to its support of ”superpower” Israel. Furthermore, they claim that Israel is responsible for Islamist terrorism and Iran’s ambition to develop nuclear weapons since it is occupying Arab soil. What they really say is that a tiny piece of land holding a nation of about six million citizens—a minuscule minority in a very populous neighbourhood—is a dangerous superpower.

I think this image says it all.

Today it is two years since several deadly terrorist attacks hit Madrid. The Spanish newspaper El Pais has put together a special remembrance website I think is well worth a visit. It is horrific pictures and sad tales of loss, but it shows us all the true face of terrorism. The cynics will say that this is not worse than what happened at the Abu Ghraib prison or in any of the many big bomb attacks on Iraq. In a way, they are right, but what makes terrorism more blameworthy is the fact that it is deliberately targeting peaceful civilians. In the case of Madrid 2004, the targets were commuters travelling to work. It could have been any one of us in those body bags.

Nej, den tecknade sexköparen på Motvallsbloggen är inte jag. I ett inlägg förklarar tecknaren att hon bara råkat välja en figur som liknar mig. Så nu vet vi det.

PS! Några påpekade via epost att länken till Motvallsbloggen var fel i förra inlägget. Felet berodde på att Motvallsbloggen ändrade URL för inlägget. Det är fixat nu.

It is sad days for the loony left. One of their communist heroes, former Yugoslav president Slobodan Milosevic, died in The Hague yesterday. With this we will probably see the end of ICDSM, the International Committee to Defend Slobodan Milosevic. But we should not be too worried; the members of this organisation will most likely find another totalitarian mass murderer to embrace.

Det mesta som kommer från vänsterbloggarna är förutsebart dravel om hur hemska alla ”högermänniskor” är, men då och då växer någonting nytt även i denna antiintellektuella mylla. Via Ali Esbatis blogg hittade jag idag en reseberättelse från Kuba skriven av en viss Hanna Löfqvist. Jag har aldrig hört talas om henne förut, men hon ger en för vänsterpartister ovanligt nyanserad bild av Kuba. Visserligen kan hon inte avhålla sig från en del av det vanliga tramset som slentrianvänstern alltid använder sig av, som att hävda att Lars Leijonborg är nyliberal och att beskriva Kina som en kapitalistisk diktatur (och därmed försöka ge sken av av diktaturen berodde på kapitalismen). Men det är väl att betrakta som ett obligatorium.

Nåväl. Löfqvists reseberättelse är faktiskt värd att läsa. Även om den är relativt kort och har många brister är det nog första gången jag läser något som kan likna kritik av Kuba skrivet av någon aktiv i Ung vänster. Här erkänns att Kuba är en diktatur, att landets medborgare inte åtnjuter demokratiska fri- och rättigheter, och att landet är mycket fattigt jämfört med nästan alla andra. För den som minns intervjun med förra förbundsordföranden Tove Fraurud i SVT:s ”Uppdrag granskning” kommer detta som en stor nyhet. Då hette det att Kuba var mer demokratiskt och välmående än Sverige.

Några viktiga saker missar dock Löfqvist. Hon nämner inte strömmen av båtflyktingar från Kuba till USA, istället väljer hon att enbart berätta om hur enat folket står bakom Fidel Castro. Hon nämner inte att de flesta universitet är finansierade av västeuropeiska biståndspengar, trots att hon upprepade gånger prisar den fria utbildningen. Hon missar att kommentera det besynnerliga i att så många av kubanerna som fördömer USA för deras handelsblockad samtidigt som säger sig vara mot marknadsekonomi.

Riktigt märkligt tycker jag att det blir när den byteshandel som sker mellan de två socialistiska länderna Kuba och Venezuela kommer på tal. Löfqvist gillar att olja byts mot läkarvård men reagerar inte för att denna byteshandel är kapitalism i ett nötskal. Att byta kunskaper och varor mot pengar och gentjänster är precis vad kapitalism handlar om. Vad som saknas i detta sammanhang är dock liberalism, eftersom handeln inte sker på konsumenternas egna villkor utan på de nationella eliternas. Den latinamerikanska kommunismen är i detta avseende ganska lik den europeiska kapitalismen under kolonialtiden – stater och regeringar agerar ensamma som både producenter och konsumenter.

Ändå är alltså detta en reseberättelse av det ovanliga slaget. Hade en liberal skrivit samma sak hade Esbati och de andra renläriga ilsket kastat sig över författaren. Men nu kritiseras Kubas dubbla bokföring av en av de egna, och därmed har orden kanske möjlighet att tränga sig förbi de mentala spärrar som normalt gör de aktiva i Ung vänster benägna att krama vilken antiliberal diktator som helst.

Hanna Löfqvists reseberättelse består idag av fyra delar, vilka ni hittar här:
Del 1
Del 2
Del 3
Del 4

På vänsterdebattören Lasse Strömbergs blogg hittade jag följande i ett inlägg med rubriken ”Bevare oss från Wal Mart”:

”Ett exempel är att Wal Mart står för 35 procent av försäljningen av mat och läkemedel i hela USA, vilket innebär mer eller mindre monopol.”

I Bonniers svenska ordbok hittade jag denna definition:

”monopol | ensamrätt; det att vara utan konkurrenter”

Det är inte utan att man undrar var de övriga 65% av amerikanerna handlar mat och läkemedel. Wal-Mart har ju ”mer eller mindre” ensamrätt på försäljningen med sin marknadsandel på 35%.

För en mer nyanserad bild av Wal-Mart rekommenderas läsning av Johan Norbergs artikel ”Varför inte som i USA?” i vilken han bemöter vänsterns kampanjer mot företaget. Strömberg beskyller i sitt blogginlägg Wal-Mart för att driva fram arbetslöshet med sina låga löner. Norberg påpekar att det europeiska svaret på USA:s låga löner är arbetslöshet och utslagning av stora grupper. Den verkliga arbetslösheten i Sverige består idag av 1 037 000 människor. De betalar priset för den hårda vänsterpolitik som Strömbergs kamrater driver i regering och riksdag. Vi skulle verkligen behöva Wal-Mart i Sverige.

”Sydsvenskan rapporterar att Ryanair kommer att lägga ner en stor del av sin verksamhet i Sverige från och med juli ifall flygskatten blir en realitet. Sedan tidigare har Flynordic skrinlagt planerna på nya inrikeslinjer och Flyme, Fritidsresor och många andra flygbolag tänker att dra ner på sin verksamhet i Sverige.

Därmed kommer cirka 400 arbetstillfällen att försvinna bara ifrån Malmö Sturup och totalt sett i landet handlar det sannolikt om en bra bit över 1000 jobb som försvinner. En av de stora vinnarna ser ut att vara Kastrup eftersom Danmark går åt motsatt håll och tänker ta bort flygskatten helt.”

Peter A skriver på sin blogg ”The L-Files” om den nya skatt på flygresor som regeringen lagt förslag om. Hans analys är naturligtvis helt korrekt, men vad som kommer därtill är det faktum att det är de med lägst löner som drabbas värst av denna nya skatt. För man ska komma ihåg att det skett en enorm förändring i människors resvanor sedan lågprisflyget blev verklighet med den inre marknadens tillkomst i Maastrichtfördraget och Sveriges EU-inträde. Vad regeringen gör är alltså att bedriva en klasspolitik – dock inte på det sätt de i retoriken gör gällande, utan en som slår mot dem som har minst. Som om den höga arbetslösheten inte vore skäl nog för de fattigaste arbetarna att rösta bort socialdemokratin från makten så ger regeringen med den nya flygskatten ännu ett skäl.

Jag har skrivit om den planerade flygskatten tidigare.

”Uppenbart är iaf att varken c.l.k. eller anonym har någon som helst tanke på det kubanska folkets välbefinnande eller deras rätt att bestämma sin egen framtid i ett demokratiskt samhälle. Istället vill man pressa in dem i sina ideologiska kakformar, strunt samma om några råkar stryka med av bara farten…”

Anders kommenterar mitt inlägg om Hanna Löfqvists reseberättelse. Ett bättre exempel på försök att pressa in en meningsmotståndare i ”ideologiska kakformar” är svårt att hitta.

Lennart Frantzell råkade i ett inlägg på sin blogg Det Progressiva USA nämna Laura Schlesinger. I USA är hon känd som ”Dr Laura”. Sedan många år har hon en radioshow till vilken lyssnare får ringa in för att få råd i moralfrågor. Det kan handla om allt från barnuppfostran till avancerade sexuella fantasier. Till saken hör att Laura är rabiat kristen. Ett av hennes favoritämnen under åren har rört homosexuella. Hon tillhör de kristna som inte nöjer sig med att fördöma homosexuella handlingar, utan som faktiskt menar att homosexuella förtjänar dödsstraff.

När jag nu läste hennes namn kom jag att tänka på ett humoristiskt och tänkvärt brev som skrevs för många år sedan. Jag sökte på internet och fann en svensk översättning. Det humoristiska inslaget kanske inte blir så framträdande då Dr Lauras retorik och moralpredikningar inte är kända i Sverige, men innehållet pekar ändå på hur selektivt de kristna fundamentalisterna läser Bibeln.

”Dr Laura!

Tack för att ni gör så mycket för att undervisa människor om Guds bud och föreskrifter. Jag har lärt mig en hel del av er, och jag försöker dela den kunskapen med så många människor jag kan. När någon försöker försvara den homosexuella livsstilen, till exempel, påminner jag helt enkelt vederbörande om att den i Första Moseboken 18:22 klart och tydligt förklaras vara en styggelse. Punkt och slut.

Men jag behöver lite goda råd av er beträffande några av de speciella buden och hur man följer dem på bästa sätt:

När jag bränner en tjur på altaret som offer, vet jag att det skapar en välbehaglig lukt för Herren (Första Moseboken 1:9). Problemet är mina grannar, de påstår att lukten inte är välbehaglig för dem. Hur skall jag bära mig åt?

Jag skulle vilja sälja min dotter som slavinna, precis som det antyds i Andra Moseboken 21:7. I den tidsålder vi lever nu, vad tror ni skulle vara ett schysst pris för henne?

Jag vet att jag inte får ha någon kontakt med en kvinna medan hon har sin mens och därmed är oren (Första Moseboken 15:19-24). Problemet är bara, hur vet jag det? Jag har försökt fråga, men de flesta kvinnor tar illa upp.

I Tredje Moseboken 25:44 sägs att jag kan få köpa slavar från nationerna runt omkring oss. En god vän till mig påstår att detta gäller norrmän men inte danskar. Kan ni förklara närmare?

Jag har en granne som envisas med att arbeta på vilodagen. Andra Moseboken 35:2 säger klart och tydligt att han bör dödas. Är jag moraliskt skyldig att själv döda honom?

En god vän till mig anser att även om ätandet av skaldjur är en styggelse (Tredje Moseboken 10:10), så är det en mindre styggelse än homosexualitet. Jag håller inte med. Kan ni lösa tvisten?

I Tredje Moseboken 20:20 sägs att jag inte får närma mig Guds altare om min synförmåga är nedsatt. Jag måste medge att jag bär glasögon på läkarordination. Måste min syn vara 20/20, eller finns det något sätt att tänja lite på gränserna här?

Jag vet att ni har ägnat omfattande studier åt dessa saker, så jag är säker på att ni kan vara till hjälp. Tack än en gång för att ni påminner oss om att Guds ord är evigt och oföränderligt.”

Hur var det nu? Den som är utan skuld…

Från artikel i gårdagens Sydsvenska Dagbladet:

”Efter den nästan tre timmar långa debatten om missbrukarvården mellan politiker, missbrukare och tjänstemän gick hemlösas förenings ordförande Gertrud Anljung fram till [folkhälso- och socialtjänstminister] Morgan Johansson och tackade honom för att han kommit till mötet.

De tog varandra i hand och Gertrud Anljung fällde en kommentar kring att Morgan Johansson inte kommit till det liknande möte som hölls i december.

Då tände Morgan Johansson till.

Han uttryckte irritation över att Anljung under mötet i december officiellt kritiserat honom för att han inte kommit till mötet. Han anklagade Anljung, som har ett politiskt förflutet inom folkpartiet, för att bedriva en politiskt regisserad kampanj mot honom.

Morgan Johansson (MJ): – Är du fortfarande folkpartist?
Gertrud Anljung (GA): – Det svarade jag alldeles nyss nej på. Jag har inte varit medlem i något politiskt parti på 22 år. Hurså?
MJ: – Jag tror att det är det som ligger bakom.
GA: – Att?
MJ: – Ligger bakom din attityd. Du försöker köra ett partipolitiskt spel här bara.
GA: – Försöker jag? Det finns ingen sorts partipolitik bakom vad jag tycker. Jag för de hemlösas talan.
MJ: – Jag tror de kan tala för sig själv.
GA: – Det tror du?
MJ: – Ja, det tror jag.
GA: – Jag ska tala om för dig för vad som hänt sedan de hemlösas förening bildades.
MJ: – Jag tror inte de hemlösa behöver dig att kanalisera sin talan.
GA: – Vem tror du har organiserat det här mötet? De har valt mig till ordförande. Jag ber om ursäkt Morgan Johansson för att…
MJ avbryter: – Det verkar inte vara hemlösas förening utan Gertrud Anljungs förening.
GA: – Jaså det tycker du! Du kan ju fråga mina medlemmar om de är missnöjda med mig. Gör du det.
MJ: – Det gör jag gärna. Jag ska prata med dem sedan.

Gertrud Anljung gick sedan därifrån.

Direkt efteråt försvarade Morgan Johansson sin attack på henne.

– Jag är gärna här i Lund och talar men det funkar inte så att man kan ringa bara en vecka innan ett möte. Jag svarade att jag kommer gärna senare i vår och fick sedan höra att hon hade kommenterat att jag inte kom till mötet. Jag accepterar inte det. Det måste vara raka rör, sa Morgan Johansson.”

Det är något märkligt med alla dessa socialdemokrater, som trots att de befinner sig i den absoluta toppen, odlar konspirationsteorier på skolbarnsnivå. Fastän de har all makt på nästan alla nivåer i samhället så beter de sig som om de vore underdogs. De hemlösas representant i Lund blir till ett elakt hot i ögonen på ett statsråd.

På Motavallsbloggen hittade jag idag en ny bild ritad av Kerstin Berminge. Med en ensam man stående på en egen ö mitt ute i havet illustrerar hon den libertarianska idévärlden. Kanske försöker hon vara ironisk, men faktum är att hennes bild är helt sann. Libertarianismen som jag känner den utgår ifrån att varje människa ytterst är en autonom individ. Till skillnad från kollektivistiska ideologier som konservatism och socialism så försöker inte libertarianismen konstruera argument som ska fungera som bevis för att människor hänger samman i grupper med kollektiva intressen. Tvärtom menar åtminstone jag att det enda som går att bevisa objektivt är att människor inte nödvändigtvis tillhör kollektiv. Däremot är det nödvändigt för de flesta att tillhöra en eller flera frivilliga gemenskaper för att må bra.

Erik S har skickat en kommentar till mitt inlägg om Dr Laura:

”En liten kommentar ang. Dr Laura.

Du skriver ’Till saken hör att Laura är rabiat kristen’

Det är fel. Hon är inte kristen, hon bekänner sig till den judiska tron. Vid tiden för de uttalanden som uppmärksammats mest var hon ortodox jude, men har tydligen gått ifrån att vara ortodox nu.

Jag tycker det är en rätt viktig poäng, eftersom hon ofta tas fram som ett exempel på ’knäppa religiösa kristna’, men hon är alltså inte ens kristen.

Vidare har jag letat runt, men kan inte hitta att hon någonsin skulle förespråkat dödsstraff för homosexualitet, hennes kommentarer går mer ut på ’mistake of nature’-argumentationen. Det är inte samma sak att säga att något är fel som att förespråka dödsstraff för det.

Jag tycker nog att ska man kritisera hennes uttalande så bör man kritisera det hon faktiskt sagt och gjort, och inte något annat. Annars riskerar man bara att minska sin egen trovärdighet, när fler och fler efter hand upptäcker att ens argument inte är underbyggda.

Har läst din blogg av och till ett tag, och har aldrig uppfattat dig som någon som medvetet använder den tekniken och ad hominems, så jag tänkte jag skulle påpeka det här i all vänlighet.

[…]

En kort beskrivning av hela historien bakom det brevet till Dr Laura finns här:

http://www.snopes.com/politics/religion/drlaura.asp

Jag har googlat runt på fler sidor för att kontrollera fakta, och de stödjer vad som står i Snopes. (Sen går det givetvis att hitta citatsidor med löst utplockade citat på vad hon *sägs* ha sagt, utan att ange källa).

Vill man kritisera hennes uttalanden och åsikter tycker jag det räcker mer än väl att använda det hon faktiskt sagt, utan att göra henne till en rabiat bokstavstrogen kristen som förespråkar dödsstraff på homosexuella.”

Detta är säkert helt rätt. När jag blev påmind om Dr Laura och började leta efter det omtalade brevet så reflekterade jag inte över om hon kanske var judinna. Jag bara utgick ifrån att hon var kristen eftersom hon ofta tycks referera till Bibeln. Att hon är judinna gör kanske inte hennes argumentation mer hedervärd, men det ursäktar den gammaltestamentliga moralismen. Svårare har jag att förstå varför så många kristna väljer att söka stöd för sin moralism i Gamla Testamentet när det är uppenbart för den som läser evangelierna att Jesus främsta uppdrag från Gud var att upplösa det gamla och ingå ett nytt förbund med människorna.

Vad gäller Dr Laura och dödsstraff för homosexuella så vill jag minnas att jag hörde henne försvara denna tanke för något år sedan. Dock minns jag inte om hon menade att man borde döda homosexuella.

Later today, a number of Swedish communist groups will demonstrate against the American-led liberation of Iraq. Their demand is an immediate withdrawal by US forces. With the purpose of stirring things up and appeal to human sympathy, the far-left blogger Jinge has taken a picture of a young girl with blood on her face and under it put the question ”Am I Free Yet?” in red letters. The intent is obvious—when seeing the picture people are meant to believe that the United States is to blame for her misfortune and that Iraq is worse off now than before the war. It might therefore be worthwhile to remind ourselves of what Iraq was like before, when the Saddam Hussein regim was in charge. Seen on the picture above are torture devices allegedly used by Uday Hussein, son of Saddam Hussein, on members of Iraq’s Olympic team as tools of punishment for bad performance. If the Swedish communist had had their way, daily torture and harassment of millions would have been ongoing in a totalitarian Iraq. Do not let the crocodile tears of false peace activists fool you!

”This is our land. This is our world. This is our heritage, and with God’s help, we shall reclaim this nation for Jesus Christ. And no power on earth can stop us.”

A number of right-wing Christian groups are gathered at a conference in Florida this weekend. Organiser is the Center for Reclaiming America. Their aim is to install Jesus Christ in the White House. If it were not for the money and the many people behind the Christian Right, one might laugh at the whole thing, but as things are, they must be taken seriously. Politicised Christianism is just as big of a threat to Western liberties as Islamism.

Governor Mike Huckabee of Arkansas—a likely candidate in the 2008 presidential election—said in speech yesterday that the ”five key fronts of the modern-day culture war” are religious liberties, the sanctity of life, the homosexual agenda, pornography, and promoting creationism.

Read article on the Daily Kos blog for full story.

Seen here is a Cox & Forkum’s cartoon commenting on the present situation in Iraq. Sunnis and Shias are killing each other but blame the United States and European freedom of speech. The extreme left naturally chooses to sympathise with the killers as they join in on every opportunity to put blame on George W. Bush and America.

Från artikel i Dagens Nyheter:

”Det var efter de våldsamma protester som följde på danska tidningen Jyllands-Postens publicering av tolv Muhammedkarikatyrer som Sverigedemokraternas partiorgan, SD-kuriren, publicerade ytterligare en teckning av islams profet.

Webbhotellet Levonline, som hyste SD-kuriren, fick kort efter en påringning från säkerhetspolisen (Säpo) och utrikesdepartementet (UD). Konsekvensen blev att webbhotellet släckte ned SD-kurirens hemsida på nätet.

[…]

Av yttrandet från UD framgår att den politiskt sakkunnige på UD som ringde upp Levonline – Stefan Amér – gjorde det efter att först ha samrått med utrikesminister Laila Freivalds. Exakt vad som sagts mellan ministern och hennes sakkunnige framgår inte.

Utrikesminister Laila Freivalds har tidigare förnekat att hon visste om vad alla sakkunniga sysslar med. UD understryker att de endast ville informera.”

Hur många gånger kan ett statsråd ljuga och skylla på underordnade innan statsministern får nog och entledigar vederbörande?

From the Yemen Observer:

”Abu Baker Al-Qirbi, the Minister of Foreign and Expatriate Affairs, received on Tuesday a letter from the Swedish Foreign Minister Laila Freivalds, related to the insulting cartoons of Prophet Mohammed (PBUH), Saba news reported.

The Swedish minister expressed her disapproval and sadness at the republication of the cartoons on a right-wing extremist group’s website, adding that the Swedish government had closed the site.”

According to earlier statements made by Mrs Freivalds, no government officials participated in the shut down of websites publishing caricatures of the Prophet Muhammad since that would have been in violation of the Swedish constitution.

Update: As it turns out, the one telling lies is the Yemen Observer. Mrs Freivalds did not write such a letter.

Often issues concerning gay rights are dismissed as political correctness, and many are those who feel that the whole ”gay thing” has been blown out of all proportions by gay-rights campaigners like myself. I do not blame them; it is tiresome with people obsessed by certain issues. The reason behind my own ”obsession” is the inhumane treatment of so many of the world’s homosexuals. Gay people are not only discriminated against, they are systematically tortured, killed, and slaughtered.

Next week, ILGA, the International Lesbian and Gay Association, will hold its annual world conference in Geneva. A topic that most likely will come up is the situation in the Muslim world. As seen on the map below (click to enlarge), Muslim law rules most countries that still execute consenting adults engaged in same-sex relationships.

ILGA has also put together a list (pdf) with information on the legal situation for gays and lesbians around the world. It is sad reading. This is what makes me a little obsessed by gay-rights issues. I hope I am forgiven.

Sometimes homophobic statements are so ridiculous that they become funny. Now a religious nut from the Kabbalah sect is blaming bird flu on a campaign for same-sex marriage.

Read article on News.com.au for full story.

Att framställa alla liberaler som helsjuka sociopater som inte bryr oss om något annat än pengar är som bekant en mental nidbild som vänstern framgångsrikt använt sig av sedan 1800-talet. Att sakligt bemöta liberala resonemang om kapitalism som en konsekvens av ett fritt samhälle har den socialistiska vänstern aldrig klarat av. Istället är det populistiska ”straw man”-argument de väljer att hänga upp sin anti-liberalism på.

Kerstin Berminge är med sin ”Motvallsblogg” en mästare på tarvliga ”straw man”-argument. Jag gissar att hon sätter en ära i att vara elakt osaklig. (Vilket, måste jag medge, gör hennes blogg svår att ignorera.) Ett av hennes senaste verk hittar ni här. Man borde bara skratta åt bilden, om det inte vore för att inflytelserika elitpolitiker som Ali Esbati uttryckte medhåll. För borgerligheten gäller det att vara medveten om att det är bilder som denna som för många illustrerar vår kamp för lägre arbetslöshet, ökad trygghet, bättre fungerande marknadsekonomi och mer individuell frihet. Vänstern kommer att göra allt för att reducera allt detta till en fråga om antisocial, irrationell girighet.

”In any case, the entire episode started in March 2003 was condemned as an ’occupation’ that has ’brought nothing to the Iraqi people except ever increasing death and destruction’.

I suppose it depends on how you define ’nothing’. If two elections, one constitutional referendum, a free press, an independent judiciary, greater religious liberty, the lifting of economic sanctions, reintegration into the region and the wider international community count for ’nothing’, then nothing is a reasonable assessment. As many leaders of the anti-war movement have nothing but contempt for ’bourgeois democracy’ and hate capitalism and its manifestations, then, for them, ’nothing’ is entirely accurate.”

Tim Hames writes about the rhetoric absurdities used by the so-called peace activists that arranged protest rallies on 18 March. As I wrote that day, most of the Swedish protesters are communists with a very poor democratic record. There is not a doubt in my mind that a majority of the far-left demonstrators really would prefer Saddam Hussein to the new, democratically elected government of Iraq. Like Hemes points out, that is why so many of the anti-war protesters completely ignore the two elections and the one referendum held in Iraq after the US-led liberation began.

(Via Dick Erixon.)

From an announcement published earlier today on the Swedish Government’s website:

”Laila Freivalds resigns as Minister for Foreign Affairs

Göran Persson announced at a press conference today that Laila Freivalds has resigned. For the time being, Deputy Prime Minister Bosse Ringholm will take over as Minister for Foreign Affairs until a permanent appointment is made.”

However, Mrs Freivalds still refuses to take responsibility for the lying and all her many wrongdoings—instead she blames the media. The questions asked by journalist were the wrong ones, and therefore she resigns as minister.

Few, if any, democratic countries have been so fiercely controlled by one political party as Sweden has been in the last century. The socialist Social Democratic Party has been in government for sixty-five of the last seventy-four years. Furthermore, the Swedish taxes are the highest in world, which means that the Government controls much more of everyday life than in any other Western democracy.

A result of the socialist dominance is the misrepresentation of non-socialist ideologies in municipal schools, state-controlled media, colleges, and universities. It is therefore often the case that many prejudge conservatives and liberals. Faced by a malicious straw man, many from the political right fail public debates without actually losing the argument.

The ideology I am known to defend is probably the most despised of them all. In Sweden, libertarianism is often portrayed as a far-right ideology resembling fascism. Nothing could be further from the truth, but this is what Swedes are taught. Last night, a pupil at a sixth form college confronted me with this view of libertarianism. I tried to tell him that this is not a correct definition of libertarianism, but he refused to give in and went to get his textbook. To my complete astonishment, it said—on the very same page as Hitler’s Nazism was explained—that libertarianism (here called ”neoliberalism”) was a totalitarian ideology. I knew things were bad, but I could not have imagined it to be this catastrophic.

Here fallows a correct definition of libertarianism. I have copied the text from Answers.com, although the article is slightly shortened. To find out more on the subject, I would recommend a well-written article in the Stanford Encyclopedia of Philosophy, which can be found here.

”The core doctrine of libertarianism begins with the recognition that people have certain natural rights and that deprivation of these rights is immoral. Among these natural rights are the right to personal autonomy and property rights, and the right to the utilisation of previously unused resources. These two basic assumptions form the foundation of all libertarian ideals.

[…]

Essential to the notion of natural rights is respect for the natural rights of others. Without a dignified population, voluntary cooperation is impossible. According to the libertarian, the means to achieving a dignified population and voluntary cooperation is inextricably tied to the promotion of natural rights.

Libertarianism holds that people lose their dignity as government gains control of their body and their life. The abdication of natural rights to government prevents people from living in their own way and working and producing at their own pace. The result is a decrease in self-reliance and independence, which results in a decrease in personal dignity, which in turn depresses society and necessitates more government interference.

Thus, the libertarian views government as both the cause and the effect of societal ills. Government is the cause of crime and prejudice because it robs people of their independence and frustrates initiative and creativity. Then, having created the sources of crime and prejudice by depriving individuals of their natural rights, government attempts to exorcise the evils with more controls over natural rights.

Libertarians believe that government should be limited to the defense of its citizens. Actions such as murder, rape, robbery, theft, embezzlement, fraud, arson, kidnapping, battery, trespass, and pollution violate the rights of others, so government control of these actions is legitimate. Libertarians acknowledge human imperfection and the resulting need for some government deterrence and punishment of violence, nuisance, and harassment. However, government control of human activity should be limited to these functions.”

In November, I learned about the Free State Project from the Swedish blog Libertarian in Room 101. The aim of the project is to gather as 20,000 pro-liberty activists in New Hampshire in order to gain political power and create a freer society—a kind of utopianism in practice.

Yesterday, I learned that New Hampshire’s legislators voted down a proposed amendment to ban gay marriage. I do not know if this had anything to with the Free State Project, but it is not entirely unrealistic to think that it had. With many outspoken libertarians, it is harder for politicians to pass laws that restrict the liberties of citizen.

Update: On his blog, Andrew Sullivan has published a nice email from a New Hampshire journalist. It confirms the libertarian attitudes in that state. He writes:

”New Hampshire has been—and will continue to be—a libertarian state. We hate taxes (no sales or income tax here!), we hate big government (we trust it to plow roads, and that’s about it), but we don’t hate each other. Gays and lesbians are too much a part of our social fabric—our friends, family, neighbors, and yes, politicians—for this ridiculous constitutional ploy to have had any chance. In response to your post, then, I’m not sure if this marks ’a turning tide,’ as the tide was never flowing in favor of the amendment. At least not here.”

Kommunistagitatorn Ali Esbati skriver idag på sin blogg:

Reflexerna är nedärvda sedan före 1789. Liberalerna slår över i sin motsats. Vi har sett det förut. Inte främst under det glada 60-talet, utan kring det bistrare 30-talet.

Men hur var det nu med kommunisterna på 1930-talet? Vill minnas att somliga av dem fick pengar direkt av de tyska nazisterna.

With the support of only 35% of the total vote, Hugo Chávez rules Venezuela like a dictator. He controls every seat in parliament and run the nation with use of populist propaganda and systematic intimidation of the opposition. Diego Urdaneta is one of the victims. The picture seen above shows his bruising after being tortured by fifteen of Chávez’s National Guard officers.

To fight Chávez’s oppressive regime, a group of exiled pro-democracy activists have established the Pro Venezuela Organisation. Operating from London, they try to create international awareness of the crisis in Venezuela. By visiting their website you can find out more about Venezuela. Other websites well worth regular visits are Vcrisis.com—which is run by an anonymous activist still living in Venezuela—and exile Aleksander Boyd’s blog.

Många progressiva och borgerliga har frågat sig hur det kan komma sig att de socialistiska partierna, och då främst socialdemokraterna, har fått ett sådant genomslag bland invandrade svenskar. Detta har tyckts märkligt inte minst för att många av dem har en bakgrund i kulturer där företagande och egen försörjning från arbete är självklarheter, vilket rimmar illa med vänsterns företagarfientlighet och bidragskultur.

En av de bästa Timbro-rapporter jag läst får jag svaret – kurslitteraturen i svenska för invandrare är extremt politiskt vinklad. I princip alla framsteg tillskrivs socialdemokraterna, och värdeladdade uttryck som "välfärd" ges en partipolitisk innebörd. Att välfärd betyder barnbidrag och betald semester är inte alls självklart, utan inget annat än politiserad propagandasvenska. Välfärd betyder egentligen bara att man mår bra, och har alltså ingeting med specifika bidrag eller förmåner att göra.

Timbros rapport har fått namnet Välkommen till Sverige! och finns som pdf-fil här.

När jag läser Åsa Linderborgs märkliga analys av Freivalds tid som utrikesminister, slår det mig plötsligt att jag på sistone sett väldigt många vänsterdebattörer använda samma osakliga påstående. Det är en kort fras som förekommer i lite olika varianter, men som alltid går ut på att de borgerliga partierna skulle förlora på att diskutera sin egen politik. Jag misstänker att Jenny Lindahl Persson eller någon annan professionell marknadsförare av vänsterpolitik varit i farten.

Det är möjligen en smart retorisk manöver, men det är helt fel i sak. För om det är något som de borgerliga verkligen vinner på så är det att diskutera politik. Vad har vänsterblocket för politik att skryta med efter ett drygt decennium vid makten – skyhög arbetslöshet, massivt skattetryck, rekordlånga vårdköer, stora områden utan polisbeskydd och en grundskola som inte lär barnen läsa?

Danske parlamentarikern Naser Khader (Radikale Venstre) startade för en tid sedan en förening för demokratiska muslimer i Danmark. För detta har han nu blivit mordhotad av den islamistiske imamen Ahmed Akkari, känd som mannen som spred Jyllands-Postens karikatyrer av profeten Muhammed till Egypten.

Enligt den svenska extremvänstern är det rasistiskt att kritisera islamister. Att vara motståndare till religiöst våld är enligt dem detsamma som att hata på grund av hudfärg. Jag undrar hur de ställer sig i ett fall som detta, när en muslim hotas av en annan. Det vore intressant att höra Ali Esbati uttala sig.

Läs Akkaris egen bortförklaring här.

”Tyvärr är det inte olagligt att uttrycka korkade och inskränka uppfattningar”, säger Sekos ordförande till Expressen.

Man får hoppas att det bara var ett ogenomtänkt uttalande och inte en övervägd åsikt. För hur skulle en lag mot korkade uppfattningar implementeras i en demokrati? Vem skulle avgöra vad som är korkat?

I have been a fan of surrealistic art since the first time I saw a painting by Salvador Dalí. I have just read that surrealist artist Marcus Wills has won Australia’s best-known art event, the Archibald prize. Until today, I had never heard of Mr Wills, but I really like his winning artwork. It is a self-portrait and it has great similarities to some of Dalí’s best work. I like it.

Read article in Sydney Morning Herald for full story.

Den brittiska tidskriften The Economist har undersökt hur mycket elen kostar i olika länder. Som framgår av deras tabell så har Sverige i en internationell jämförelse mycket låga priser. Men som alla svenska hushåll vet så är detta inte sant. Elräkningarna står tvärtom för en allt större del av utgifterna.

Ljuger tabellen?

Nej, det gör den inte. Vad den visar är en jämförelse mellan de olika ländernas elpriser före skatt. Sverige hade nämligen haft mycket låga elpriser om det inte vore för att energiskatterna var så enormt höga i nästan varje led i produktionskedjan. Hushållens allt högre elkostnader beror alltså inte på att energibolagen tar ut överpriser – vilket regeringen och dess stödpartier vill få oss att tro – utan orsaken är politiska beslut. Att svenska hushåll måste betala så mycket för sin elektricitet är en direkt konsekvens av att socialdemokraterna, för att behålla regeringsmakten, tvingas ge efter för vänstern och miljöpartiet.

Jag är inte säker på att en borgerlig valseger kommer att resultera i lägre elpriser. Men alla kan vara helt säkra på att en socialdemokratisk regering med stöd av miljöpartiet kommer att tvingas höja energiskatterna ytterligare. Hur mycket är du beredd att betala för att Göran Persson ska få fortsätta vara statsminister?

Jag skrev nyligen en kommentar till ett inlägg om abort som Louise Persson skrivit på sin blogg. I kommentaren rekommenderade jag boken Praktisk etik av den australienske filosofen Peter Singer eftersom jag mindes att denna på ett systematiskt sätt argumenterade för fri abort men också avhandlade abortmotståndarnas argument.

Det var ganska längesedan jag läste boken och därför plockade jag fram den igen för att läsa de kapitel som behandlar abort och dödande av människor. En av Singers mest kontroversiella åsikter är att han skiljer på människa och person; medan det inte är fel att döda en människa så är det alltid fel att döda en person. Skillnaden mellan de två är att människa bara definierar en viss art (ungefär som ”hund” eller ”fisk”) medan person innebär att en levande varelse är medveten om sig själv och det som sker omkring henne.

I kapitel 6 behandlar Singer det legitima i att döda foster och mänskliga embryon. Även om han gör det utifrån en utilitaristisk ståndpunkt, tycker jag att det mesta är fullt acceptabelt också för en libertarian. Enligt honom är det inte problematiskt att göra abort, inte heller är det moraliskt fel att använda såväl embryon som aborterade foster för forskning och sjukvård. Dock gör Singer en begränsning i den fria användningen av fostervävnad. På sidan 152 skriver han:

”Trots att jag är villig att underlätta användningen av fostervävnad, är jag betydligt mer tveksam till att ansluta mig till den fria marknaden. Det är inte för att jag inte tror att kvinnor skulle kunna skydda sig mot marknadens exploatering; egentligen förefaller det mig inte vara en värre form av exploatering än den vi redan accepterar vid mer vanliga former av anställningar. Det jag ogillar är tanken på en fri marknad för fostervävnad för, som R. M. Titmuss hävdade för många år sedan beträffande blodbanker för medicinska syften, när vi väljer mellan en socialpolitik som grundar sig på altruism och en som är baserad på marknadskrafter väljer vi mellan två olika sorters samhällen. Av flera skäl kan det vara bättre att det finns vissa ting som inte kan köpas för pengar; vissa situationer där vi måste förlita oss på altruismen hos våra närmaste, eller till och med hos främmande personer i vårt samhälle. Jag är anhängare av de försök som görs för att stå emot den smygande kommersialiseringen av alla aspekter av våra liv, och därför är jag motståndare till en kommersialisering av fostervävnad.”

Detta tycker jag är en märklig begränsning som dessutom är förvånansvärt dåligt underbygd av en så rationell filosof som Singer. Genom hela boken i övrigt avfärdas konservativ moralism med argumentet att den bygger på irrationella känslor, men när det kommer till Singers eget agg mot marknadsekonomi så använder han själv samma stil som de konservativa brukar göra – inga faktiska risker presenteras, bara en känsla av att det är fel.

Jag tycker mig ofta möta Singers endimensionella uppfattning om den fria marknaden som idé. Både inom vänstern och högern finns en uppfattning om att en fri marknad består av aktörer som agerar efter någon slags etisk eller psykologisk egoism. Detta tror jag är fel och ett filosofiskt misstag som tänkare både till höger och vänster begått. Ayn Rand och Peter Singer är däri mer lika än någon av dem någonsin skulle vilja kännas vid.

David Hume menade att människans moral till stora delar vilar på en naturlig sympati. Vi sätter upp regler för vårt agerande som baseras på våra erfarenheter i samspelet med andra. Att vara rationell innebär därför att bry sig om andra. Att inte vara sympatisk är att vara irrationell. Till skillnad från vad många libertarianer tycks tro, så var inte Hume subjektiv i den negativa mening vi ofta tänker oss. Tvärtom menade han att det finns en objektiv moral och att det exempelvis går att fastslå att stöld alltid är fel. Att stjäla är nämligen osympatiskt och irrationellt. Att som rik hjälpa behövande är däremot sympatiskt och rationellt.

Det Peter Singer missar är att den fria marknaden, om den omfattade också fostervävnad, skulle fungera både kommersiellt och altruistiskt. Att sälja vävnad skulle många göra inte enbart för att tjäna pengar, utan också för att hjälpa de som behöver denna vävnad. Precis som vi kan se en medmänsklig adoptionskommers skulle vi se en medmänsklig fostervävnadskommers. Att vara sympatisk med andra är mänskligt, och den fria marknaden består inte av någonting annat än människor. Att skapa möjligheter för människor att hjälpa både sig själva och andra är den fria marknadens bästa förtjänst – och den gör det bättre än någon statlig myndighet.

An article written by Rob Anderson, published in the New Republic:

”We’ve known for quite some time that Mahmoud Ahmadinejad’s hardline regime has been harassing, jailing, and executing gay men in Iran. Now there is evidence that these practices have been exported to Iraq through the Badr Corps death squads. Journalist Doug Ireland has spoken to gay men both in and outside of Iraq who believe ’the Badr Corps is receiving advice from Iran on how to target gay people.’ Ali Hili, a gay Iraqi exile living in London, said that ’murders of gays have become an almost daily occurrence’ in Iraq.

’Hili provided details on several of those killed in Iraq. Ammar, a young gay man of 27, was abducted and shot in back of the head in Baghdad by suspected Badr militias in January 2006. Haydar Faiek, aged 40, a transsexual Iraqi, was beaten and burned to death by Badr militias in the main street in the Al-Karada district of Baghdad in September 2005. Naffeh, aged 45, disappeared in August 2005. His family was informed that he was kidnapped by the Badr organisation. His body was found in January 2006. He, too, had been subjected to an execution-style killing.’

It is not completely shocking to hear that gay men are being targeted for execution in Iraq. But what about the U.S. response? Iraqi gays who have appealed to U.S. authorities for help have been ’met with indifference and derision,’ Ireland reports. One gay Iraqi who is hiding five gay men in his home said that when he has approached American officials they have ’laughed’ and have refused to provide support. There really is only one way that the United States would reverse course: If a considerable amount of pressure were to be drummed up from within the United States. But if the reactions of U.S. gay and lesbian groups to Iran’s gay executions are any indication, there isn’t much reason for hope.”

It is nice to know that local Islamists and American soldiers have something in common. But then homophobia has united many divergent groups before. Whatever religion or ideology, they can always find pleasure in tormenting the gay.

An extreme-left blogger has accused me of racism because of my fierce resistance to Islamism. To label libertarians as racists has become a common debate method of the socialist left in Sweden. It is an unjust accusation. Like all libertarians, I am against religion-based morality becoming government politics, not people of a certain race or nationality.

The first picture of our neighbouring planet taken by NASA’s Mars Reconnaissance Orbiter.

If somebody risk their life when saving yours, it might be appropriate to thank them afterwards. But that kind of courtesy does not appeal to some former hostages in Iraq.

Read article in The Times for full story.

Det är möjligen inte en nyhet för andra, men för mig blev det lite av en chock när jag idag fick veta att det är Dan Josefsson som gör Dokument inifråns granskning av vänsterpartiet i den serie som SVT nu visar. Josefsson står politiskt ungefär så långt vänsterut man kan göra utan att öppet förespråka proletariatets diktatur. Han brukar skriva förljugna och osakliga artiklar om nyliberalism för Ordfront och ETC. Om hans breda definitioner av nyliberalism har jag skrivit om på denna blogg förut. För SVT har Josefsson tidigare gjort bland annat ”dokumentären” Novemberrevolutionen i vilken han försöker driva tesen att socialdemokraterna och alla de borgerliga partierna är ondsinta nyliberaler.

Räkna med en uppvisning i inställsam smygpropaganda när SVT sänder sin granskningen av vänsterpartiet.

I’m thinking—Ali Esbati.
I’m thinking—Ung vänster.

Cartoon taken from the Cox & Forkum website.

Från ett inlägg på Johan Sjölanders blogg:

”Historiskt går socialdemokratins syn på monarkin annars att jämföra med det som brukar förknippas med kompromissen i Saltsjöbaden. Gentemot kapitalisterna var överenskommelsen att ni får behålla makten över era företag, medan vi (dvs löntagarna) får bygga upp en välfärdsstat och stärka våra rättigheter.”

Jag kanske drar för stora växlar av detta, men jag irriterar mig något oerhört på den socialdemokratiska självbild av som Sjölander ger uttryck för här. Hans inlägg handlar visserligen om monarkin, men det är liknelsen i bisatsen som fångar hela min uppmärksamhet. Löntagarna har aldrig varit detsamma som socialdemokraterna, även om LO gärna velat att det skulle vara så. När socialdemokratin skrev avtal med ”kapitalisterna” i Saltsjöbaden gjorde de det som självutnämnda representanter för kollektivanslutna löntagare som hade att välja mellan medlemskap i SAP via LO eller ett otryggt liv utan arbetslöshetsförsäkring.

Sjölander skrev för några månader sedan ett inlägg där han efterlyste mer bloggande om böcker. Låt mig därför komma med ett boktips – en dokumentär roman skriven av en författare som brukar kalla sig själv ”gråsosse”. Romanen heter Lewis resa och är skriven av en Per Olov Enquist, som för övrigt är en av mina svenska favoritförfattare. En anledningen till att jag rekommenderar denna bok är att den på ett så bra sätt beskriver vilken svekfull retorik socialdemokraterna använde sig av när de såg sig själva som ensamma företrädare för löntagarna. Extra intressant blir denna beskrivning naturligtvis eftersom den är framförd i vacker prosa och av en person som inte är avigt inställd till arbetarrörelsen.

En annan intressant bok i sammanhanget är faktiskt skriven av Åsa Linderborg. I hennes Socialdemokraterna skriver historia: Historieskrivning som ideologisk makt tar hon upp denna tråd, fast då utifrån ett kommunistiskt perspektiv. Hon, liksom kristdemokraten Lewi Pethrus i Enquists roman, kritiserar skarpt socialdemokratins historiebeskrivning och uppfattning om sin egen roll som arbetarnas gemensamma röst. I själva verket både var och är socialdemokratin en maktapparat snarare än en social rörelse för de sämst ställda.

”While he worked for the Castro brothers, Fernández witnessed the tactics used by Cuba’s leaders to monitor important foreign investors. His disillusionment with the regime, he said, and his ambitions for a better life compelled him to defect.

’The initial idea of Fidel was good. Batista was an assassin,’ Fernández said. ’What happened was, the course he took with the revolution was wrong. It has dissolved into this unstoppable, insatiable corruption without limits, a vast lie. The people are in misery. Cuba’s people have been enslaved as cheap labor for foreign businessmen.’

Fernández said Cuba’s leader always travels around Havana in a six- or seven-car motorcade led by three nearly identical black Mercedes-Benz 560s. The Castro brothers have as many as 300 cars for them, their families, their bodyguards, Fernández said.

Fidel Castro turns 80 this year, and he has become obsessed with his health, Fernández said. The Castro brothers each have their own clinics and their own doctors in Havana’s Council of State Building and in the Cimeq Hospital. Last year, Fidel Castro built a multimillion-dollar clinic a few yards from his front door, on the grounds of his Havana estate, Fernández said he learned from his island contacts.

’So that if Castro has a heart attack or he dies, the only people who will know about it will be his family, the guards working at the time, and Raúl,’ Fernández said. ’Fidel never cedes control, and will never cede power.’

One example of Fidel Castro’s concern with ceding power is former Foreign Minister Roberto Robaina, applauded by some in the international community for trying to open Cuba to the world. But Robaina, whom Fernández knew well, was ultimately sacked by Castro in 1999, according to The Miami Herald and other media reports at the time.

’He was a guy with progressive ideas,’ Fernández said. ’But he is an example of what happens if you try to change the Cuban system from within. He was under house arrest for two years.’

Fernández paints Raúl Castro, who runs Cuba’s armed forces and by extention much of its economy, as more practical and family oriented than his older brother, an analysis echoed by Latell in his book After Fidel.

’Raúl likes the money—he has a transition plan,’ Fernández said. ’Fidel doesn’t. I think Raúl would want to lead an economic transformation, and ultimately find a way to retire peacefully with his family with all the money he has stolen from the Cuban people over the years and taken out of the country.’

Fernández said he carried suitcases with cash out of Cuba for the Castro brothers.”

Another account of a communist hypocrite hailed as a great man by many European left-wingers. Read article in the Miami Herald for full story.

(Via Dick Erixon.)

RFSL:s lokaler på Sveavägen i Stockholm – ”Huset” i folkmun – har aldrig varit särskilt väl anpassade för sitt ändamål. Som nattklubb lyfte den liksom aldrig, trots många och dyra ombyggnader. Lokalerna var visserligen fina, men de var alldeles för stora. Trots att det kunde vara hundratals besökare en kväll, kändes stället halvfullt.

Men för mig spelade Huset en stor roll i början av 1990-talet. Då var jag nyinflyttad i Stockholm och kom ut på allvar. Mina första riktiga homovänner träffade jag på kaféet som drevs av ungdomsföreningen BHUS i en mindre festlokal en trappa upp. Det var där jag fick upp ögonen för att vi faktiskt var ganska många unga, vanliga killar och tjejer som är ”sådana där”.

Under ungefär tre års tid var Huset mitt stamställe varje lördag. Jag gick dit och drack öl och umgicks med vänner. Emellanåt träffade jag någon särskild och det hände att jag sågs hångla med någon i en soffa på övervåningen.

För några dagar sedan blev det klart att Huset går i graven. Lokalen kommer att byggas om och tas över av Lidl. Istället för nattklubb blir det tysk mjölk och billig mat. Med detta försvinner en plats som, ofta ofrivilligt, varit en viktig plats i mångas liv.

Det är nu åtta år sedan jag lämnade Stockholm för Amsterdam och senare Malmö. Jag tror inte jag har besökt Huset mer än en gång sedan jag flyttade. Jag kommer inte att sakna lokalerna, men jag kommer alltid att minnas Huset och alla människor jag mött där.

Dagens mest bisarra läsning på internet stod en kommentar på bloggen Det Progressiva USA för. Skribenten bakom signaturen Hannelore påstår att det inte är invandrare som utsätts för hets, utan sjuka. Hon ger inga exempel, men ska vi tro Kerstin – som skriver senare i samma diskussionstråd – så handlar det om den tilltagande kampen mot försäkringsbedrägeri och bidragsfusk. När nu både socialdemokraterna och den borgerliga alliansen börjat uppmärksamma fusket så är det enligt henne ett sätt att ”måla ut en grupp människor som dåliga människor, och att göra det är att hetsa mot dessa och att väcka andras ilska mot dem”. Att kontrollera om sjukskrivna verkligen är sjuka är således hets jämförbar med den som förekommer mot invandrare, judar och homosexuella.

Så förvandlar den opportuna vänstern odramatiska borgerliga förslag till något etiskt tvivelaktigt. Räkna med mer av detta fram till valet i september.

I torsdags skrev jag om att den danske imamen Ahmed Akkari hotat att mörda en politiker som bildat en förening för demokratiska muslimer. Idag förmedlar bland annat Sveriges Radio nyheten att Akkari tvingats avgå från sitt uppdrag som talesman för Islamisk Trossamfund.

Amnesty International and several other human-rights organisations have signed a petition urging the Nigerian president not to go forward with new anti-gay legislation. It has been recorded that homosexuals is suffering greatly under current laws in Nigeria, which includes execution by stoning for same-sex relationships under Sharia laws.

Med anledning av de bisarra påståendena om hets mot sjuka kan det vara värt att påminna om hur hatbrott verkligen ser ut och hur homofobin fungerar i samhället. Ett bra exempel hittar vi i dagens dom från Hovrätten för övre Norrland. Två mordbrännare som försökt bränna ner RFSL:s lokaler i Piteå får sina straff sänkta. En av dem förklarar i en artikel i Norrländska socialdemokraten att deras ”avsikt var att skrämma dem [de homosexuella], inte att bränna ner huset”. Han säger också: ”Homosex är ett brott mot naturen och ska inte uppmuntras. Jag ville visa att jag inte accepterar det de håller på med.”

Trots att motivet var hat mildras alltså domen. Jag är övertygad om att det beror på att hatobjektet var just de homosexuella. Allt för många har fortfarande en överslätande och förstående inställning till förövarna i fall som dessa. Många är de exempel där män dömts till dråp istället för mord bara för att de mördat en man som ”stötte på dem”. En bög som mördat en kvinna efter att hon försökt ragga upp honom hade aldrig kommit lindrigare undan med den ursäkten. Så fungerar homofobin som somliga menar inte finns.

Nu undrar jag hur många sjukhus som bränts ner med tanke på den påstått omfattande hetsen mot sjuka. Någon som har några siffror att visa upp?

”Don’t confuse George W Bush with Americans generally. He might be in the hands of the Christian Right, they are not.”

The words are Johan Norberg’s comment on a new report by Pew Research Center, which concludes that the American public is becoming increasingly liberal on social issues. One example of this trend is that the opposition to same-sex marriages has dropped from 65% in 1996 to 51% in 2006.

Tired of Fox News? Why not try Naked News? An American gay media company is now offering online newscasts presented by naked anchormen. Just log on to Nakednewsdailymale.com.

(Via QX.se.)

”I praktiken riktar sig skämtet och rasnedvärderingen mot den mest sårbara delen av vårt folk, nämligen unga tonårstjejer med nordiskt utseende.”

Via bloggen Spookhead blir jag uppmärksam på en artikel i Svenska Dagbladet som handlar om att norska nationalsocialister anser att ett skämt i tidningen Telemarksavisa är hets mot blondiner. Det tycks ha gått inflation i hetsbegreppet.

Enligt en Temo-undersökning som idag publiceras i Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet leder den borgerliga Alliansen fortfarande. Folkpartiet och centerpartiet backar visserligen något, men moderaterna och kristdemokraterna ökar mer än de två övriga partierna i Alliansen förlorat.

Ett knappt halvår före valet skulle således 50,6% av väljarna rösta borgerligt, medan 46,2% skulle föredra det socialistiska blocket. Trots en intensiv smutskampanj har alltså regeringspartiet misslyckats med att vända opinionen mot oppositionen.