I cannot help myself—I am a real sucker for Madonna. So, when I learnt that she is about to release a new album, I experienced happiness in a way normally restricted to teenagers. It is not that I am ashamed of being a fan, but it is such a gay cliché. A bit like being able to sing songs from musicals by Andrew Lloyd Webber, make a living as a hairdresser, and dress the bedroom walls with posters of semi-naked men. (None of which I do, by the way.)

Today I felt a new thrill of excitement when I saw the cover of the forthcoming album on Madonna’s website. Although I have not heard any of the tracks, I have understood that all new songs are upbeat dance tunes. The album is suitably entitled Confessions on a Dance Floor and is due to hit the shops on 15 November.

Update: The titles of the album tracks were made public yesterday. I publish the full list here.

1. Hung Up
2. Get Together
3. Sorry
4. Future Lovers
5. I Love New York
6. Let It Will Be
7. Forbidden Love
8. Jump
9. How High
10. Isaac
11. Push
12. Like It Or Not

I debatter om kristen homofobi framhåller många moderata katoliker sin kyrkas förståelse för homosexualitet. Man pekar oftast på en text i Katolska kyrkans katekes som lyder:

2358. Ett icke ringa antal människor uppvisar grundläggande homosexuella tendenser. De väljer inte sin homosexualitet; för den flesta av dem utgör den en verklig prövning. Man skall ta emot dem med respekt, medlidande och finkänslighet. Varje tecken på orättfärdig diskriminering när det gäller dessa människor skall undvikas. Dessa personer är kallade att förverkliga Guds vilja i sitt liv, och om de är kristna är de kallade att med Herrens offer på korset förena de svårigheter de kan råka ut för på grund av sin läggning.

Denna text brukar användas av katoliker som vill försvara sin kyrka mot påståenden om intolerans och liknelser vid nazismen. För visst verkar det här som om kyrkan faktiskt bryr sig om homosexuella och erkänner kärleken mellan personer av samma kön. Problemet är bara att katekesen i andra delar innehåller mindre humana paragrafer om homosexualitet. Exempelvis dessa två:

2357. Med homosexualitet menar man relationer mellan män och kvinnor som känner sexuell dragning – exklusiv eller huvudsaklig till personer av samma kön. Den antar mycket olika former under tidernas lopp och i olika kulturer. Dess psykiska ursprung har till stor del inte kunnat förklaras. Med stöd av Skriften som framställer homosexuella handlingar som i högsta grad klandervärda har traditionen alltid förklarat att ’homosexuella handlingar i sig själv är felaktiga’. De strider mot den naturliga lagen. De stänger av den sexuella akten från att ge liv. De har inte sitt ursprung i en känslomässig komplementaritet. De kan aldrig i något fall godkännas.

2359. Homosexuella personer är kallade till kyskhet. Genom självbehärskningens dygder, som fostrar till inre frihet, ibland med stöd av osjälvisk vänskap, kan och skall de stegvis och beslutsamt närma sig den kristna fullkomligheten.

Som för att verkligen slå spiken i kistan har nu den nye påven bestämt sig för att låta rensa ut bögarna från de katolska universiteten. Detta med motiveringen att det är homosexualiteten som är grogrunden för våldtäkter på barn, något som kyrkan efter många barnsexskandaler nu ofta förknippas med. Mer om detta skriver New York Times och svenska K-Online.

Själv tröstar jag mig med att jag lämnat katolska kyrkan bakom mig och numera enbart förlitar mig på Jesus kärleksbudskap. För man ska minnas att homofobin inte blev central för kristendomen förrän under medeltiden. Tidigare hade den kristna kyrkan inga problem med homosexualitet. Kristus själv varken fördömde eller visade förståelse för homosexuell kärlek. Påståendet att ‘traditionen alltid förklarat att “homosexuella handlingar i sig själv är felaktiga’” är alltså lögnaktigt. Helt i stil med den nye påvens politik.

Det är inte ofta jag får tillfälle att uttrycka mitt gillande när det gäller Ali Esbati, men efter kvällens minidebatt i Aktuellt med Thomas Bodström kan jag inte låta bli att applådera. Ämnet för debatten var ett nytt regeringsförslag om att förbjuda demonstranter att maskera sig. Rätten att få uttrycka sin åsikt anonymt ska villkoras så att polisen ges möjlighet att vägra demonstrationstillstånd. Detta strider mot grundläggande demokratiska frihetsidéer och ingår i en offensiv som bland annat författaren och IT-experten Pär Ström länge uppmärksammat på sin hemsida.

Hur Esbati får sin hållning i denna fråga att gå ihop med sitt partis kommunistiska ideologi förstår jag inte, men det är ju en annan sak. Inte heller jag delar mitt partis ståndpunkter i alla sakfrågor. Exempelvis avviker jag från moderaternas partilinje när det gäller maskeringsförbud och mer övervakning. Partitillhörigheten blir väl för de flesta en kompromiss mellan vision och praktik. Hursomhelst – just nu är det tummarna upp för Ali.

Amir, a 22-year-old refugee from Iran, tells the story of how he was beaten and tortured by the authorities simply because he is gay. Now the Persian Gay and Lesbian Organisation publishes pictures and information about Amir and others on their website. Read more about it at 365Gay.com or in Swedish at K-Online.

Note that many European governments—among them the Swedish—continue to send gay and lesbian asylum seekers back to Iran. According to official investigations made by EU ambassadors at cocktail parties with Iranian parliamentarians, no harassments of homosexuals exist in the country.

Links are found on most personal websites. Usually the owner wishes to recommend the readers to visit his or her friends’ websites, or signal association with certain people, celebrities, and organisations. It is not uncommon for website owners to announce membership of a particular "ring" or network, and when it comes to bloggers it is an escalating trend to be a co-writer of a group-blog. None of this is applicable to me. I do not link to my friends’ websites, and I am not a member of any ring or group-blog. However, I do engage in writing comments on a handful of blogs, although it must be said that some of them belong to people with quite different values and opinions from my own. Here I will make an exception and publish a list of links to websites and blogs I visit regularly. Unfortunately, all but three are in Swedish.

Socialists

• Ali Esbati is a communist ideologist and former chairman of the Left-wing Party Youth League.
• Jonas Morian is a free-spirited Social Democrat and the chairman of Socialdemokratiska pressföreningen.
• "Motallians" is a socialist and government-friendly group-blog with writers opposing a liberal-conservative takeover.
• Urban Lindstedt is the creator of Motallians.

Conservatives

• Dick Erixon is an ambitious right-wing agitator, blogger, columnist, and a former leader-writer.
• Roland Poirier Martinsson is a conservative philosopher and ideologist with strong Christian values.
• Sven Otto Littorin is the secretary of the Swedish Moderate Party.
• Ann Coulter is an American right-wing conservative whose absurd standpoints often result in hilariously sarcastic columns. In English.
  

Liberals

• Johan Norberg is the author of the book In Defence of Global Capitalism, a professional lecturer, and an ideologist at Timbro, the free-market think-tank of the Confederation of Swedish Enterprise. Mainly in English.
• "Smedjan" is a weekly on-line publication produced by Timbro, with a group-blog entitled "Sticket".
• Andrew Sullivan is a political scientist, professional blogger, and a columnist for The New Republic. In English.
• Henrik Alexandersson is the chairman of Frihetsfronten, a network for Swedish libertarians.
• "The L-Files" is the name of Peter Arvidson’s political blog.
• "Libertarian in Room 101" is the name of Wille Faler’s political blog.
  

Saknar Kristdemokraternas förre partiledare en sexuell läggning? Ja, det är nog så man får tolka Roland Poirier Martinssons reaktion på ett uttalande av Mona Sahlin under Regnbågsfestivalen i Malmö. För tydligen är det populism och personangrepp att tillskriva en människa en sexualitet och ett känsloliv. Förmodligen är det ordet "sexuell" som stör. Martinsson – som själv ingår i den grupp som gärna framställer fascistoida böghatare som offer för "homolobbyn" – och andra inom den kristna högern ser nog helst att det där med sex och läggning är något som bara rör “avvikare” som bögar och lesbiska. Det är liksom lättare att peka finger och rynka på näsan då.

Jag läste precis igenom det ekonomisk-politiska policydokument som Vänsterpartiet diskuterade på sina kommun- och landstingsdagar i örebro. Det som slår mig är hur konservativt det är. Nästan samma resonemang om individer underordnade kollektiv brukar konservativa ideologer som Roland Poirier Martinsson använda för att slå mot liberalismen.

Det är när jag läser sådant här som jag blir stolt liberal, för det blir så uppenbart att det är vi – inte den socialistiska vänstern och den konservativa högern – som står på den svages sida mot etablissemanget. Ekonomiska system som enbart ser till kollektiva intressen kommer alltid att missgynna minoriteter. Den som inte tillhör rätt grupp tvingas be överheten om pengar eftersom denna inte vill tillåta utveckling av egen kraft.

Historien gör sig påmind – både Edmund Burke och Karl Marx formulerade ju sina kollektivistiska ideologier mot John Lockes individfokuserade och naturrättsliga liberalism. Individuell frihet har alltid motarbetats av dem med egna maktambitioner.

I have just taken a political test that showed I am an Anarchist. I did not know that, but I cannot say that I am too surprised. I have always been fond of freedom, and in a way, no ideology advocate freedom as much as anarchism. I will, however, continue to label myself Libertarian since I believe anarchism fails when it comes to the vital part of protecting the individual liberty. A small government with very limited powers is needed even in a utopian society.

When I am on the subject of ideological anarchy, I must recommend an anarchistic German philosopher known as Max Stirner. He wrote an interesting book entitled The Ego and His Own in which he argues for egoism in a way that in part resembles Ayn Rand’s argumentation in her book The Virtue of Selfishness. This shows that the line between what is called liberalism/libertarianism and anarchism can be thin.

You are a: Social Liberal (90% permissive) and an Economic Conservative (90% permissive)

You are best described as a: Anarchist

I förrgår handlade SVT:s Uppdrag granskning om svensk narkomanvård. Idag skriver Expressens Anna Dahlberg om de hundratals svenskar som dör årligen till följd av den stenhårda narkotikapolitiken. Nyligen kunde man också läsa en bra artikel om detta i Socialdemokratiska studentförbundets tidning Libertas. Jag rekommenderar alla att ta del av alla tre.

Jag har i flera år skrivit och debatterat narkotikafrågan i de forum jag haft tillgång till. Detta sedan en nära vän dog heroindöden i en unken källare hösten 1993. Min vän hade varit i kontakt med myndigheterna, bett om hjälp men vägrats. I stället levde hon ett liv på ständig flykt från polis och brutala hallickar. Hennes liv var precis allt det som man förknippar med "knarkhoran", men vi som kände henne såg henne annorlunda. Vi visste hur hon var innan. Vi visste att hon inte var en ondsint brottsling som skadade andra, utan en skör och mycket sjuk människa.

Narkotikapolitiken är den fråga i vilken jag allra mest avviker från moderaternas partilinje. Det råkar också vara en av de mest tabubelagda och kontroversiella frågorna inom svensk politik. För det tycks som om alla partier tävlar i att ha hårdaste inställningen till narkotikan. Problemet här är bara att man inte kan vara hård mot narkotikan utan att också vara hård mot dem som är beroende av den.

Eventuellt kommer jag att kandidera till Malmö kommunfullmäktige. Röstar tillräckligt många på mig i partiets interna provval kan det bli så att jag hamnar på moderaternas kommunlista i valet 2006. Vid en journalistisk granskning kommer med största sannolikhet min inställning till narkotika att komma upp. Det räcker att någon gör en internetsökning för att hitta artiklar av mig i ämnet. För att inte bli beskylld för att föra någon bakom ljuset, vill jag även här tala om att jag ämnar jobba för en generösare inställning till narkomanernas vårdbehov och en legalisering av narkotikabruk. Beroendesjukdomar ska behandlas, inte kriminaliseras!