I huvudet på Carin Stenström

För er som inte känner till Carin Stenström så kan jag berätta att hon arbetar för Livets Ords tidning Världen idag. Hon är dessutom återkommande krönikör i Skånska Dagbladet där hon idag skriver följande under rubriken "Hyckleriet kring äktenskapet":

En lagstiftning ska vara normerande, den ska också vara allmängiltig. Lagars ska omfatta en majoritet av medborgarna, de ska inte stiftas för att tillfredsställa olika minoriteters önskemål. Äktenskapet, som alltså gäller man och kvinna, omfattar en idé, om samhällets överlevnad. Äktenskapet är inte ett tomt ceremoniel som kan ändras efter de trender som tillfälligt råder. Äktenskapet är inte diskriminerande. Var och en som vill gifta sig har den möjligheten, den som inte vill kan göra så som kulturradikalerna alltid förespråkat: leva som man själv önskar.

Av detta korta stycke lär vi oss följande:

• Det är helt okej att ignorera minoriteters intressen. Skulle exempelvis handikappade klaga på för höga trottoarkanter bör beslutsfattarna ignorera deras krav. Majoriteten har ju ben att gå med och klarar trottoarerna utan problem.
• Om några har en idé om hur samhället bör se ut ska denna ha prioritet framför verkliga omständigheter. Att anpassa lagstiftningen till samhällsutvecklingen är att ge vika för tillfälliga trender. I förlängningen innebär detta att demokratiska val är fel eftersom det som gällde i tidens begynnelse fortfarande gäller.
• Lagstiftning som kräver av människor att de har vissa biologiska egenskaper är inte diskriminerande. Kirurgiska könsbyten och kemiska pigmentsförändringar har gjort det möjligt för bögar och blattar att anpassa sig till majoritetskulturen.
• Att förvägras ingå ett avtal är detsamma som att vara fri att ingå vilket avtal man vill. Frihet enligt denna definition fungerar lite som att kunna välja vilken färg man vill under förutsättning att den är brun.

Det riktigt komiska med Carin Stenström och vännerna i Livets Ord är att de resonerar precis tvärtom när deras egen minoritetsställning missgynnar dem. När det exempelvis handlar om kristna friskolor heter det att staten inte ska lägga sig i hur föräldrar uppfostrar sina barn. Jag önskar att Stenström drev den linjen konsekvent och erkände även andra minoriteter det skydd som hon kräver för den kristna högern.