Stockholm och Malmö borde samarbeta

På sin blogg skriver Björn Pedersen om Ansvarsutredningens förslag att dela in Sverige i sex regioner. Han är rädd för att Stockholm kommer att missgynnas:

Vi lär inte få ett regionparlament, och vi lär inte få bestämma våra regionala frågor. Så fort det krockar med riksdagens agenda så får vi nog också i fortsättningen nöja oss med att bli överkörda i den regionala utjämningens namn.

Det är sant att Stockholm drabbas negativt av sin egen makt. Riksdagen består till största delen av personer som inte är stockholmare (något annat vore konstigt) medan departementens tjänstemän, majoriteten av statsråden och nästan alla fria utredare är bosatta i Mälardalen. Vi som bor i en bra bit från Stockholm drabbas något oerhört av detta. Tjänstemännen i Stockholm är ökänt arroganta och ointresserade av allt som har med ”landsbygden” att göra (vilket de envisas med att kalla Malmö trots att vår stad ingår i en storstadsregien mer tätbefolkad än stockholmsregionen). Vi som bor och är politiskt verksamma i Malmö drabbas nog extra hårt eftersom vi inte har någon möjlighet att påverka vår situation på det sätt som krävs. Var femte potentiell skattekrona försvinner till Danmark eftersom många tusen invånare betalar skatt där men bor i Malmö. Barn ska ha dagis, skola och lekplatser, men deras föräldrar betalar ingeting i skatt. Den förra (s)-regeringen med den alldeles osedvanligt korkade finansministern Ringholm i spetsen gjorde en ”deal” med danskarna som innebär att danska staten kompenserar den svenska staten för de som arbetar i Danmark men bor i Sverige. Där stannar de. Malmö som har utgifterna får inte ett öre av dessa pengar. Istället har socialdemokraterna utformat ett system (främst för Norrlands skull ska medges) som innebär att kommuner med skatteunderskott kompenseras av kommuner med skatteöverskott. Ringholm gjorde helt enkelt så att malmöiterna fick pengar av stockholmarna i ett utjämningssystem.

Så här sitter vi nu. Stockholmarna förlorar pengar till Malmö för att Malmö förlorar pengar till Danmark. Svenska staten tar Malmös pengar och låter Stockholm betala notan. Bieffekten blir att Stockholms politiker tycker att Malmö själ deras skattepengar medan Malmös politiker är förbannad på tjänstemännen i Stockholm för att de inte ids bry sig om någonting utanför Mälardalen.

Jag hoppas på den nya regeringen och i synnerhet Centerpartiet. När Maud Olofsson besökte Malmö i valrörelsen blev hon lite häpen över utvecklingen. Hennes bild var nog den som förmedlas av oinformerade stockholmare – att Malmö är en storväxt landsortshåla som inte klarar sig själv. Men jag tror hon insåg problemet när det stod klart för henne att den stora danska inflyttningen i kombination med allt fler svenskar som jobbar i Köpenhamn inom bara något år kan göra att mer än var tionde förvärvsarbetande inte betalar kommunalskatt.

Sverige har en ny regering som sagt sig vara mån om att både Mälardalsregionen och Örseundsregionen ska växa. Stockholmare och malmöiter har mycket att vinna på att samarbeta för att komma tillrätta med det system som drabbar våra städer och regioner.