Sexarbetare svarar vulgär förbudsfeminist

Pseudonymen Isabella Lund har skrivit en debattartikel i tidningen Arbetaren:

När jag säljer mina sexuella tjänster så är det jag, och ingen annan, som har kontrollen och styr vem som får lov att träffa mig. Allt sker på mina villkor, efter mina regler, och ingen kan köpa en tjänst av mig som jag inte själv vill utföra. Jag jobbar bara när jag själv vill och pengarna jag tjänar är bara en av många anledningar till att jag säljer sex.

Jag gör det också för att jag älskar sex och erotik, för att jag finner spänning i ett sexuellt möte med en främmande människa. Jag tycker att jag har en fin egenskap som gör att jag kan ge en annan människa en stunds njutning och värme.

Skribenten är sexarbetare och skriver regelbundet om detta på bloggen ”Att arbeta som eskort”, där hon nu också har skrivit om sin artikel i Arbetaren. Läs henne! I den svenska moraldebatten om sexköp är det få som faktiskt har egna erfarenheter av sexarbete. Jag är övertygad om att det är just för att förbudsfeministerna lyckats osynliggöra sexarbetarna som de vunnit sådana framgångar i Sverige. Min erfarenhet från Nederländerna är att man där aldrig skulle kunnat lagstifta om sexköpsförbud eftersom de som drabbas inte är lika föraktade och stigmatiserade som i Sverige. Få är de som medvetet gör livet svårt för andra. Förbudsfeminismens framgång vilar således på förmågan att gömma undan offren för sexköpslagen.